En liten vit … förlåt … grå kanin

Så här kan trädgårdens marodörer se ut: en kanin, som dock vid avbildningstillfället råkade befinna sig i närheten av Rålambshovsparkens lilla friluftsteater.

Fast bilden är delvis fejkad. Jag tog originalet och laddade ner i ett gammalt bildbehandlingsprogram (det är nog minst åtta år gammalt, stenålder vid det här laget) och tryckte på måfå på några knappar. Och det visade sig att det gick utmärkt att ändra bakgrunden så att kaninen blev tydligare. Hur den ursprungliga bilden ser ut framgår nedan:

Tranströmer populär

Jag hade knappast räknat med någon flod av besökare till min ”sido-blogg” med noteringar om böcker jag tycker är intressanta av någon anledning. Men det finns lite statistik för sidan som visar: 1. det är verkligen ingen flod av besökare men 2. de som tagit sig dit har sökt på Tomas Tranströmer. Hans popularitet håller i sig tydligen.

Idag lade jag in en föga poetisk post om ett dramatiskt historiskt skede, nämligen morden på ”stikkerer” (angivare) under Andra världskriget i Danmark. Nu var ju Danmarks insats under kriget inte mycket att hänga i julgran jämfört med vad som hände på andra håll – sanningen att säga var antalet motståndsmän inte särskilt stort förrän tyskarna kapitulerade – men den danska dramatiken inträffade ju i Danmark, och det är ett grannlands historia som är värt att veta mer om. Och man kan fundera på om svenskarna skött sig bättre i motsvarande situation. Jag tror nog det, vi hade nog åtminstone varit lika bra som norrmännen.

Årstabäckens brus


Min begäran till regnguden i föregående inlägg att hålla sig lugn blev inte helt bönhörd, men återinvigningen av Årstabäcken i förmiddags kunde i alla fall genomföras utan att något vatten föll från himlen. Däremot småstrilade det trevligt i den gamla bäckfåran. Möjligen blev den som väntat sig något i stil med ”Avestaforsens brus” besviken, men man kan ju inte få allt här i världen. Till min förvåning var det rätt mycket folk ute för att beskåda begivenheten, men det är ju bara roligt.

Svenskan som nytt världsspråk!

Det är ett jäkla rötmånadsfenomen som dyker upp vart och vartannat år: något snille som deklarerar att Sverige skall skrota svenskan och gå över till engelska. I dagens DN är det knäppisen (nationalekonomen) Marian Radetzki (polack) som kör repris på detta utslitna tema.

Vilket är nu svenskans världsspråk? – Tyskan! Från tidig medeltid och fram till 1600-talet var det nordtyska dialekter som influerade det svenska språket.

Sedan kom franskan starkt under 1700-talet och en stor del av 1800-talet, för att åter ersättas av det vetenskapliga och kulturella världsspråket tyska. Detta förhållande gällde fram till mitten av 1900-talet.

Varför inte kräva att tyskspråkiga går över till att prata engelska? Ur världsspråkssynpunkt vore det effektivare, eftersom de är åtminstone tio gånger så många som vi.

Men jag ställer det definitiva motförslaget: svenskan blir världsspråk. Efter förhandlingar med gnälliga utlänningar kan lämpligen en kompromiss uppnås: vi fortsätter som tidigare.

Allvarligt talat: det finns språk som japanska, mandarin och hindi där den svenska kompetensen förmodligen bör höjas. De är stora, och deras betydelse ökar.

Latin fungerade som ett internationellt språk i västra Europa under medeltiden och även senare, grekiska var gångbart över stora delar av Medelhavsområdet i det romerska imperiet, men inte fasen slutade folk prata sina lokala språk för det.

Modern teknik (som ju blir modernare för var dag) dödar alla knasiga försök att byta språk för hela befolkningar (vilket i sig är på gränsen till folkmord). Kan man lägga in ett språk i datorn, och fixa radio- och TV-sändningar, kan även små språk leva vidare. Kanske till och med sydsamiskan. Inte nog med det: i datorn kan ett språk översättas till ett annat. Datorn behöver inte vara större än en liten mobiltelefon och fungera ungefär som en sådan, och därmed bär vi alla världens språk i vår ficka utan att ens behöva ta några språklektioner utom i det egna språket.

Minnesplatta för Nelly Sachs


Till slut struntade jag i det ihållande regnet och gick ut på promenad i alla fall. På Bergsunds strand fick jag syn på den här minnesplattan i en port. Här bodde en gång nobelpristagaren i litteratur, diktaren Nelly Sachs. Hon dog 1970. Då hade jag bott tio år i Högalid. Kanske såg jag henne någon gång på gatorna runt Hornstull.

Passa dig för hyponatremi!!!!!!!!!!!

Jag skrev nedan om vetenskap. Varför inte ta upp en kunskap som jag nyss fann i den trevliga vetenskapsbloggen vetenskapsnytt? Imponera på omgivningen genom att allvarligt varna för riskerna för hyponatremi … som betyder:

vattenförgiftning (hyponatremi – för låg natriumkoncentration i blodet)…problemen uppstår när man dricker mer än vad njurarna klarar av att ta hand om (och utsöndra som urin)…

Det är en i värsta fall dödlig åkomma som exempelvis kan drabba maratonlöpare som hinkar i sig för mycket vatten. Detta verkar som ett gott argument för att avhålla sig från maraton och i stället fortsätta med långa avspännande promenader!

Vettenskap är fascinerande

Inte för att jag begriper så mycket, men det är ofta fascinerande att läsa vetenskapliga artiklar och böcker. Vadå, ”vetenskapliga” – vad betyder ordet egentligen? Läs en artikel av bloggaren Erik Berg här. Den är intressant. Jag kör bara ett mindre citat:

Vetenskapen är … en uppsättning verktyg, som under århundradena har kompletterats och utvecklats. Från de antika grekernas formulerande av falsifierbara hypotithenai till den nutida vetenskapen har – inte utan bakslag – metoder som bibliotek, indexering, kontrollerade experiment, encyklopedier och universitet, placebo, blindtester med mera tillkommit. Verktygen och metoderna, har i varje tidsålder utgjort ramen för vilka upptäckter som varit möjliga att göra, vilka frågor som kunnat formuleras och hur.

Jag får det till att vetenskap är ett flöde av metodutveckling för kunskapssökande och praktisk tillämpning där vi (om vi sköter oss) kan få allt bättre kunskap om det universum vi lever i.

Ständigt dessa dystra nyheter

Jag prenumererar på nyhetssammanfattningar från IRIN, FN:s nyhetsbyrå som täcker delar av Afrika och Asien. Ofta handlar det om naturkatastrofer, svält och annat elände, men också rätt mycket elände som skapas av människor. Som den här. Vill man ha hela historien finns den här, men här följer IRIN:s sammanfattning:

ATIR (NEGEV DESERT), 26 June 2007 (IRIN) – At least 20 houses in two Bedouin-Arab villages were destroyed on 25 June by Israeli security forces, leaving over 150 people homeless. Some 1,500 police and special forces converged on the two small villages, which together have a population of about 1,000 people from the al-Qi’an family, and conducted the demolitions.

Beduinerna är israeliska medborgare, men de är andra eller tredje klassens medborgare ( = araber). Hur länge skall det här få fortsätta? Är man gammal nog är parallellerna med hur rasisterna i Sydafrika uppträdde rätt uppenbara. En del beduiner har samarbetat med Israel i det förflutna, men vad får de för tack?

Våldsamt i parken

Solbadarna i Rålambshovsparken i eftermiddags märkte nog inte det våldsamma dramat som utspelades under loppet av några sekunder. Mitt bland några fridsamt pickande gråsparvar ute på gräsmattan slår plötsligt en fågel med klar rödbrun rygg ner – en rovfågel – en tornfalk! ute efter kvällsmålet. Men den här gången gick det inte. Upp flyger sparvarna, efter följer falken, men de kommer undan vad jag kan se.

Det var faktiskt något i den här stilen som gjorde mig fågelintresserad för nästan trettio år sedan. Då var det ett uppträde utanför Stadshuset på Hantverkargatan: jag trodde att det var en duva och en sparv som tjafsade runt på trottoaren, men så högg duvan sparven i klorna och flög över gatan. Så småningom förstod jag att det antingen var en duv- eller en sparvhök.

Som sagt, det kan gå våldsamt till i stan om man har ögonen med sig. Ibland ser man sparvhökar flyga över Skinnarviken, och jag har sett ett gäng skator jaga en sparvhök över Ringvägen utanför Zinkens idrottsplats. Havsörnar seglar förbi ute över Riddarfjärden, koltrastar slåss i Münchensbacken etc etc.