Konjunktur eller något djupare?

För några dagar sedan meddelades att prognoserna för julhandeln skrivs ned och att mellandagsreorna är igång trots att några mellandagar ännu inte inträffat. (Om man inte tycker att livet just nu ändå känns som en seg jäkla mellandag mellan det gamla förbrukade och det nya fina som vi ännu inte kommit fram till.) Är det dåliga konsumerandet något som beror på konjunkturerna – det ser ju ganska skakigt ut just nu? Är det, som en del framhåller, orsakat av att det blir svårare för folk med bostadsrätter eller hus att använda dessa för att ta nya lån och bli ännu mer skuldsatta? En del pratar ju om att kreditsamhället håller på att gå mot sitt ände, konsumtionen har hållits igång av en jättelik kreditbubbla som inte är hållbar längre. Till slut kommer en räkning som måste betalas med riktiga pengar, eller leda till konkurs.

Det är säkert så. Många tittar på sina privata finanser och känner att pengarna inte kan rulla lika fritt som tidigare. Man blir försiktigare helt enkelt. Det är inte bara oroande konjunkturer, utan det målmedvetna raserandet av efterkrigstidens välfärdssamhälle som spelar in. Vad betyder sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa, ålderdom eller andra personliga påfrestningar för den personliga ekonomin, måste jag bunkra upp jättelika privata försäkringar för att kunna klara mig i stället för att lita till gemensamma offentliga system?

Men det finns ytterligare en faktor som bör tas med i bilden. Den beskrivs delvis här. Vad som sägs är en sak som även neoklassisk nationalekonomi känner till men kanske inte tar på allvar: avtagande tillfredsställelse av ökande konsumtion. Det är fint med en brakmåltid om man är hungrig, men äter man två, tre, många brakmåltider på rad blir nöjet av varje nytt mål allt mindre. En Filippa Bergin har bildat ett investmentbolag som skall hugga tag i den nya (?) trenden med …

… en ny ekonomi som fokuserar på kunden och relationen till kunden. Eftersom affärsidén inte är bara effektiv produktion så kan bolagen vara med kreativa i att hitta lösningarna på kundens önskningar, på andra sätt än genom att sälja en produkt. Jag ser en ny tid med affärsidéer som inte bygger på ett volymuttag av resurser. Man kan säga att vi ersätter arvet efter industrialismen, säger Filippa.

– Jag är inte tillväxtkritiker och det här betyder inte att försäljning och affärsverksamhet går under – utan det handlar om en anpassning och utveckling av tjänster och produkter som blir mer hållbara och behovsanpassade, säger Filippa och konkretiserar. Jag vill inte köpa leksaker till mina barn, utan jag vill ha glada lekande barn, Jag vill inte äga en bil i innerstan, utan jag har ett behov av transporter.

Dels tycker jag mig ha hört parollen ”sätt kunden i centrum” tidigare (samt, när det var jobbigt att klara leveranstiderna: ”sätt kunden i väntrum”), dels låter det här som någon sorts variant på ”grön kapitalism” som jag är misstänksam emot. För mig låter det som ”sista striden det är” för kapitalismen, den letar förtvivlat efter utvägar att fortsätta att vara sig själv men med ett vänligt ansikte. Det tvivlar jag på är hållbart. Kapitalism är ju verkligen kapitalism, vinsten är det yttersta målet.

För att ta ett kanske extremt exempel: Det statliga Systembolaget kan drivas åtminstone med delvis inriktning på att få folk att inte dricka så förbannat, en privat spritbutik har vinstmaximering att hålla sig till. Kommer så kallad grön kapitalism att innebära att den fortgående förödelsen av planeten vi lever på hejdas, eller kommer den att fortsätta fast bakom en grönmålad kuliss? – Om man inte är tillväxtkritiker så är det fråga om hur mycket man har att komma med vad det gäller framtidens ekonomi, för det finns uppenbara möjligheter att det blir ned- och omväxling av vad vi nu gör som blir den verkliga utmaningen, inte att köra på som tidigare fast under en ny etikett. Samtidigt så verkar det här mer tjänsteinriktat, och tjänster skall väl slita mindre på miljön antar jag.

För att ta det positivt så ser jag den här möjligen avplanande konsumtionskurvan som en tendens som kan få hela systemet av rovdrift av människor och natur att på sikt försvinna. Bortom konjunkturer, peak-oil, kreditbubblor och konsumtionströtthet kanske finns något annat som ganska få människor ännu vågar tala om. I stället för att växla spår kör man vidare med olika nya varianter som i stort sett handlar om att vi (vilka som nu räknas som ‘vi’?) skall ha det som tidigare fast lite bättre. Det vore bättre att säga att vi skall ha det bättre, nämligen ett värdigare liv för oss alla, utan att någon skall sitta och räkna vinst hela tiden. För gör man det – sätter vinsten som det centrala – blir slutet av historien någonstans i trakten av Carema. Vill vi ha det så?

(Jag försökte titta på hemsidan för Bergins investfirma för att få mer upplysningar, men den angavs vara under konstruktion.)

Författare: bloggarbjorn

Många foton på bloggen är tagna med Canon IXUS fickkameror samt Nikon D3100, och på senare tid Nikon P900, samt en Xiaomi-mobil. De äldre bilderna som jag lägger upp (oftast svartvita) är mest från 1970-talet senare del, tagna med en Minolta SRT101, samt några med kameror från pre-digital tid vars märke jag glömt. Enstaka teckningar och målningar får slinka med också. För närvarande uppdaterar jag normalt bloggen var tredje dag. Händer det något sensationellt blir det tätare uppdateringar.

5 reaktioner till “Konjunktur eller något djupare?”

  1. fast det här med tillväxt måste inte vänstern utveckla något nytt begrepp för tillväxt som inte e så gammalmodigt tror det e farligt att ses som utvecklingsfientliga och miljömuppar som vill bo i lerhyddor,vi vill ju ha tillväxt i sammhället men det betyder ju inte nödventigtvis högre bnp och kvantitiv varuproduktion (i väst) P.S inte bra på skriva hoppas du förstår meningen

    Gilla

  2. Du har rätt, jag förstår. Vänstern måste börja tala om konkret vad den vill, vilken utveckling som vi tycker är bra och vilken som är dålig. Hittills har väl vänstern mest kritiserat, och jag tycker inte det är hållbart i längden. Det måste fram positiva ideer om framtiden också, byggda på teknik och vetenskap som redan finns idag.

    Gilla

  3. \”Tillväxt handlar bara om hur mycket man anstränger sig, inte vad man får ut av det\” som miljömuppen och vänsteristen Björn Eriksson brukade säga.För övrigt består väl tillväxt bara av siffror i en kolumn. Den sliter i sig själv inte på något. Det som sliter måste vara när exploatörer jagar världen runt efter ytterligare resurser att mala genom apparaten, dom må vara kapitalistiska bolag eller stater.

    Gilla

  4. Björn: siffrorna avser kronor. Och de behöver inte stå för något materiellt över huvud taget. Det har inte minst den nuvarande spekulationsekonomin visat.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: