Inte dansband. Dåliga prognoser

Ser man namnet Bengtssonz så tänker man ju direkt: dansband. Typiskt dansbands-z. Men det är en ekonomiblogg som ofta tar fram intressanta uppgifter och som kanske är mer ‘robust’ och ‘evidensbaserad’ än vad Borg & Co. kan tänkas uppskatta. Samtidigt är den ibland på en nivå som kräver att man läst lite akademisk nationalekonomi för att kunna hänga med ordentligt. Den hittas här. På sista tiden har flera bloggposter av ekonom-historiskt intresse publicerats på Bengtssonz. Och jag menar att ibland kan historiska data som sträcker sig över långa tider vara till hjälp för att förstå vad som händer idag. Exempel:

Hur var det med de sociala utgifterna i ett antal länder under den viktiga epoken 1880-1930?
Vad hände med bruttonationalprodukt och och reallöner i Sverige från 1500/1600-talen och fram till 1800-talet?
Hur utvecklades arbetarlöner i Europa från medeltiden till Första världskriget?

Genom att titta bakåt kan vi få vissa indikationer om framtiden. Om det var så arbetarlöner normalt har legat nära existensmininum kan den kraftiga lönestegring som följde med industrialismens bästa perioder vara en historisk tillfällighet. Vad betyder en utveckling av sociala skyddsnät i offentlig regi för att massan av arbetande skall kunna leva bättre än detta existensminimum? (Ett minimum som ekonomerna från den för- och tidigindustriella perioden för övrigt tog för givet.)

En notis till om ekonomi: här hittar man en förödande jämförelse mellan verkliga utfall och vad EU-kommissionen trott om den ekonomiska utvecklingen i Grekland.

Det svarta är hur det blev, gissningarna i diverse bruna och rödaktiga nyanser. Inget vidare utfall. Något fel i modellen kanske? En del nationalekonomer älskar ju modeller. Och det går väl an, så länge man inte försöker göra verklig politik av eländet. För då blir det elände på riktigt, med ett land som faller sönder och svartskjortor som marscherar på gatorna.

Författare: bloggarbjorn

Många foton på bloggen är tagna med Canon IXUS fickkameror samt Nikon D3100, och på senare tid Nikon P900, samt en Xiaomi-mobil. De äldre bilderna som jag lägger upp (oftast svartvita) är mest från 1970-talet senare del, tagna med en Minolta SRT101, samt några med kameror från pre-digital tid vars märke jag glömt. Enstaka teckningar och målningar får slinka med också. För närvarande uppdaterar jag normalt bloggen var tredje dag. Händer det något sensationellt blir det tätare uppdateringar.

10 reaktioner till “Inte dansband. Dåliga prognoser”

  1. Den \”historiska tillfälligheten\” kan ju ha att göra med effektiv facklig organisering.Det fanns förvisso gesällorganisationer även före industrisamhället, men de var oftast hårt splittrade och slogs lika ofta sinsemellan som mot mästarna och kapitalisterna.

    Gilla

  2. Jag antar att händiga ekonomer kan knåpa ihop en regressionsanalys där man eventuellt skulle kunna urskilja fackföreningarnas verkan på exempelvis BNP-utvecklingen. Svårgheten är väl att det är så många variabler som påverkar BNP att ju fler man tar med i en analys, desto meningslösare blir svaret. Å andra sidan, har man med för få variabler kanske man missar någon viktig. Lönens andel av BNP kan ju påverkas genom att folk flyttar från lågproduktiva jordbruk till högproduktivare näringar exempelvis, men vad händer om man lägger till en fackföreningskomponent till det? Det kan ju vara så att 'den solidariska lönepolitiken' som LO drev under en del år gjorde att en massa folk fick lägre betalning än vad de fått med annat fackligt upplägg.

    Gilla

  3. Den \”solidariska lönepolitiken\” är ett uttryck som man inte hört på år och dag. Men vad var det den gick ut på igen?Handlade det inte om att man skulle \”hålla igen\” i företag och branscher med högre vinster och gasa på i företag med lägre vinster? Det \”solidariska\” bestod väl i att lönen skulle bli någorlunda lika oavsett företagets betalningsförmåga.Men var inte motiveringen till den här politiken att man på detta sätt skulle slå ut mindre lönsamma branscher så att de som arbetade där skulle flytta över i lönsammare. Och därmed göra AB Sverige totalt sett rikare och mer konkurrenskraftigt på världsmarknaden. Nackdelen var väl att politiken var så framgångsrik så att så gott som all industriell produktion försvann från landet…Det kanske inte är så stor skillnad ändå mellan tänkandet hos den gamla tidens välfärdssocialdemokrater och dagens \”affärsplaner\” à la Löfven? Idag är det ju \”tjänster\” vi ska konkurrera med.

    Gilla

  4. Det här var en affärsplan som tillhörde en annan epok än vad vi har idag, och bitvis var den lyckad. Idén var att hålla ner lönerna i den framtidsinriktade storindustrin (med baktanke att få mer investeringar och arbeten där) och att via höga löner slå ut olönsamma branscher och industrier. Sko- och textilbranschen försvann i stort då och ersattes av billigare import. Samma med gamla risiga järnbruk, samt oerhörda mängder små lantbruk. Under en tid fungerade det bra. Men storbolagen fick det för bra. Staten, kapitalet och LO gick hand i hand – tills kapitalet bestämde att det var tid att släppa handen.

    Gilla

  5. Man kan väl lägga exempelvis livsmedel till listan. Det var rätt många år sedan jag hörde att det inte finns några kvarnar för spannmål kvar norr om Dalälven (kan det verkligen stämma?), och de flesta mejerier och slakterier med lokal prägel torde väl vara ihjälslagna av 'bondekooperationen'. Men ur kortsiktiga ekonomiska kalkyler, som inte inkluderar stora katastrofer, så är det ju bäst med stordrift på ett fåtal ställen. Det finns ju alltid billig olja till lastbilarna som kör ut grejerna.

    Gilla

  6. Facklig kamp påverkar faktiskt BNP. Ju mer arbetarna kan driva upp sina löner, desto mer tvingas kapitalisterna rationalisera och förbättra tekniken. Och desto rikare blir hela samhället.I länder med usel facklig kamp och låga löner kommer man att få ägna sig åt lågeffektiv produktion, typ den som gynnas med RUT. Undrar om det finns något samband där.

    Gilla

  7. PS Lokala slakterier tycks uppleva en renässans. En köttbonde i bekantskapskretsen har startat ett litet kooperativt sådant i Ramsele och säljer kött direkt till konsumenterna via internet. Tack vare detta klarar han sig bra på hälften så många djur som andra bönder behöver ha, säger han.

    Gilla

  8. Om RUT-politiken slår igenom blir det dåligt med RUTer i Sverige. Ner i låglöneträsket bara!Men när systemet vacklar kan det uppstå sprickor som med hjälp av lokala initiativ och global teknologi ger utvägar, som köttbondens exempel visar. På sikt får nog Sverige se till att återuppliva en massa lokal produktion av livsmedel och råvaror, även om detta döms ut som olönsamt att räkne-nissarna.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: