När kommer den förste paraguayanen i rymden?

När kommer den första paraguayanen i rymden? Det kanske inte sker i brådrasket, men om han eller hon vill ta sig utanför sitt land utan att sätta foten i någon av grannländerna (Brasilien, Bolivia eller Argentina) kommer det att krävas en rymdraket eftersom Paraguay ligger inneslutet i Sydamerikas inland utan någon kust. Men i väntan på det stora språnget kan man ge ut frimärken med rymdmotiv (och kanske pungslå några frimärkssamlare på en slant).

Här är några frimärken ur en serie från för länge sedan när en US-astronaut som hette Cooper (inget namn jag minns) åkte 22 varv runt Jorden i manicker som såg ut som på översta frimärket.

Mellanmärket ser ut att visa dockning mellan två farkoster, alternativt att farkosten kopplar sig loss från ett raketsteg – det är teknikaliteter jag inte förstår.

Nederst är man redan på Månen, med sonder och månlandare av olika sorter.

Paraguay tillhörde på den tiden, som gammal pålitlig militärdikatur, (diktatorn själv hade tysk härkomst och hette Alfredo Stroessner) USA:s lag i världspolitiken.

***

Nedan är det hyllning från det andra laget i världspolitiken under det kalla kriget. Tjeckoslovakiskt frimärke med den förste mannen i rymden, den sovjetiske hjälten major Gagarin.

Till samma östliga läger, men inte lika underdånigt, räknades Demokratiska Folkrepubliken Korea (Nordkorea). Det här frimärket är av billigare kvalitet än de föregående. En raket från Sovjet (CCCP) rysar fram genom rymden, mot Månen ser det ut som.

(Det här är ett blogginlägg som publicerades redan 25 oktober 2007, men sedan gjorde jag något tokigt så att det avpublicerades och åkte in i ‘utkast’-mappen i stället. Men jag tycker det är synd att de här fina märkena skall ligga gömda, så ut med dem igen!)

Elegant mask med känslor

Får jag presentera rundmasken Caenorhabditis elegans, huvudperson i den här artikeln. Ingen metmask direkt, men viktig för forskningen ändå!

Den gamle filosofen Immanuel Kant är inte så lätt att läsa, och ändå svårare att förstå. Men det finns några grundläggande tankar hos honom som inte är så konstiga. Jag formulerar det så här: för att vi skall kunna uppfatta och förstå världen måste vi vara utrustade med vissa egenskaper så att vi kan ta emot intrycken utifrån. Det är vad Kant kallar kunskaper a priori, på förhand. Vi måste ha en grundläggande förståelse för rummet, alltså att det finns ett utrymme där saker händer, och vi måste förstå att det finns tid, nämligen att händelser kommer i följd. Eventuellt måste vi förstå att det finns någon sorts samband mellan orsak och verkan också. De kunskaperna har vi innan vi eventuellt stöter på föremål som visar upp sig i rummet under en viss tid. Så mycket mer än det behövs inte på den mycket grundläggande nivån, den som Kant kallar förnuftet.

Nu vet vi mer om livets utveckling än vad som var känt under professor Kants tid och kan faktiskt driva hans resonemang ytterligare mot känslornas ursprung. Och därmed kanske den obetydliga masken Caenorhabditis elegans kan hjälpa till. C. elegans är mycket enkel till sin konstruktion, döv, nästan blind, samt genomskinlig. Den lever ett enkelt liv: äter, parar sig, och umgås med andra maskar. Därmed blir den ett bra studieobjekt när man vill titta på enkla nervfunktioner.

Det finns ett par artiklar att hänvisa till i detta ämne. Dels en bloggpost på PLOS Neuroanthropolgy, dels en öppen artikel i tidskriften Nature. Den första artikeln har titeln Cornelia Bargmann and the Building Blocks of Behavior, och det var det där med ‘beteendets byggstenar’ som fick mig att fundera. Det Bargmann har gjort är att studera genetik, nervkretsarnas molekylära funktioner samt beteende hos C. elegans. Det märkliga som hon tror sig ha funnit är, om man omformulerar det litegrann, är att de grundläggande känslorna är i ganska oföränderliga under årmiljonerna mellan olika arter, medan däremot organen för att uppfatta omvärlden skiljer sig åt högst betydligt.

Känslor är ungefär som de är, men olika arter tar till sig känsloimpulserna på olika sätt. Undrar om inte Kant hade varit intresserad av det uppslaget? Visserligen verkade han innan darwinismen och evolutionsteorin slog igenom, men evolutionen hängde ändå i luften redan i slutet av 1700-talet.

Vad mer kan man tillägga? – Kanske: ”God afton, vackra mask!”

Dagens rubriker

Vadå ‘hyllade artisten’? Har aldrig hört talas om människan. Varför inte kalla honom ‘den totalt okände muppen som verkar ha dålig hantering av svenska språket som kännemärke’. Återfall är något man ‘får’, inte ‘tar’. Och att någon ‘gud’ skulle bry sig om ditt missbruk kan man å det starkaste betvivla. Fängelsestraffet utdömdes av en vanlig domstol, inte av någon ‘gud’.

Nej, vi får ta något positivare. Som det här från södra halvklotet. Det kan vara så att läkaren avlivade gamla patienter för att få plats för nya. Månne en idé för Alliansen att ta upp? På exempelvis det nya Karolinska sjukhuset sägs det att man kommer att kunna ta in färre patienter än i det gamla. Det låter som ett problem, men om man på något sätt ökar omsättningen … Kanske Filippa Reinfelt redan sitter och grunnar på hur det kan ordnas?

Foto: AFP

Brasiliansk läkare tros ha dödat 300

Språkligt knyckande

14 ord som engelskan vill ”stjäla” från oss

Jaja, de har ju redan knyckt ‘ombudsman’. Som det så sant är sagt: det börjar med en synål och slutar med en silverskål. Har man börjat nalla är det svårt att sluta! Kan de inte lägga av med sin tjatiga engelska och gå över till svenska helt och hållet? – Svenska, det nya världsspråket!

Lättläst, eller hur?

En del kanske tycker att den här texten är så gott som oläsbar. Men med lite övning och eftertanke går det bra. Det är bara ett ord jag är osäker på. Det beror inte på att det är oläsbart, men på att jag inte vet vad det betyder.

PUBLICATION
om

Förbud,


Thet ingen må röka Tobak på, eller under Nya Kungs-Holms Bron / samt Norre Slacktare- och Fiskare-Bron thersammastädes / ei eller på Skieps-Bron och the Trappor / som therifrån upgå til Söder-Malm och St. Catharinae Sidan / Slacktare Husen / Fiskiare-Gångorne /samt Stadsens Wågar /och Mätare-Hus therunder jämwäl inbegrepne. 

Stockholms Råd-Hus / then 12 Sept. 1740

Det är de där fiskar’gångorne’ som jag undrar över. En expert på Stockholms äldre historia vet naturligtvis direkt vad det handlar om (eller om jag läst fel)!

Jag tog bilden i måndags. Det som syns i bakgrunden är ett skrivbordsunderlägg på Stockholms stadsarkiv, med beskrivning av hur man gör när man knyter snöret runt en kartong med arkivhandlingar.

(O)googlebart

‘Nyordet’ ogooglebar har blivit en omedelbar hit. När jag nyss googlade på detta ord blev svaret: Ungefär 326 000 resultat (0,13 sekunder)
Jag har faktiskt aldrig hört det förut, men i och med att Google gnällt om det har det förmodligen nu uppstått en så kallad Streisand-effekt. Ordet har i högsta grad blivit googlebart och väckt nyfikenhet. Ordet ‘Streisandeffekten’ är också googlebart, kan jag upplysa om.

Vad kan vara ogooglebart? Koden till Riksbankens kassavalv kanske?

Goda nyheter

Att folk inte dör är en god nyhet som inte alltid kommer fram. Någon gång har jag spekulerat i att kriserna kan avläsas i stigande självmordssiffror, men det verkar inte stämma vad det gäller Sverige, vilket ju är en god nyhet. Pinfärska siffror verkar inte finnas, men det här diagrammet plockade jag fram via SCB (det kommer ursprungligen från Socialstyrelsen). Det avser tiden 1969 till och med 1996, och trenden är klart nedåtgående. Ibland hejdas fallet upp. Det sker i början och slutet av 1980-talet, men sedan är stopptendenserna svaga: kurvan går i stort sett utför. 1969 räknade man 1750 fall, 1996 var det nere i 1250.

Varför? Är det någon sorts trendbrott? Är den mentala hälsan bättre i landet nu än i slutet av det glada sextiotalet? Är folk mer rädda om sitt skinn numera? Kan det förhållandet att den gamla sur-tysta generationen håller på att dö ut göra att inställningen ändrar sig? Har vi nya generationer som hellre pratar ut om problemen än att de i tysthet går ut och skjuter sig i vedbon? Äter folk piller som gör dem gladare? – Ingen aning. Men bara det faktum att självmord inte smusslas undan längre, utan redovisas och diskuteras öppet, kan göra att inställningen generellt i samhället ändras.

TILLÄGG:

Tack vare insatser från mina trogna läsare kan jag lägga till ett diagram som omfattar nyare data och dessutom är uppdelat på åldersgrupper.

Här har vi tiden 1980-2010 och flera tendenser att ta hänsyn till. I ålderskategorin 15-24 år (nedre gröna kurvan) är det egentligen samma sak hela tiden, bara smärre upp- eller nedgångar. En märklig sak är att alla kurvor nära nog stöter samman på slutet, alltså att självmordsfrekvensen förefaller bli mindre åldersberoende. Ett annat intryck är att kurvan 25-44 år ligger lite för sig själv. Är man mitt i livet kanske lusten att lämna det är mindre än när man kommer upp i medelåldern … och kanske upptäcker att livsprojektet var åt h-e?

Men för att återgå till min ursprungliga fundering: inte heller här verkar man kunna se något märkbart samband mellan ekonomiska kriser och självmordsfrekvens. Detta är dock ingen garanti för var kurvorna kommer att ta vägen framöver. De kan fortsätta den allmänna tendensen nedåt, eller det kan bli en U-formad historia och de börjar gå uppåt igen.

Spår av ett tidigare universum?

Bild skapad av data från Planck-satelliten. Så här var den kosmiska bakgrundsstrålningen när universum var 380 000 år gammalt – i alla fall enligt de senaste teorierna.

Ibland missar man de verkligt djupgående nyheterna, som den här som rapporterades för några dagar sedan men som jag upptäckte först igår kväll. (Se också här. Eller gå direkt till källan, ESA, European Space Agency.) ESA:s satellit Planck har givit en massa nya data som både ökar våra kunskaper och drar med sig nya frågor.

Det är inte bara så att universums ålder räknats om och den uppskattade åldern ökats med åttio miljoner år. Detta innebär att allting blir åttio miljoner år äldre, om vi antar att all materia som finns i universum, och som bygger allt som finns här, bildades vid ‘Stora smällen’. Vi får också veta att proportionerna av vanlig materia, ‘svart’ materia och ‘svart’ energi har räknats om. Dessutom kommer gissningar om att det möjligen finns rester av ett annat universum kvar. Vad de spåren skulle bestå av beskrivs dock inte.

Man kan ju undra vad som fanns före ‘Stora smällen’? Kanske ett annat universum som föll ihop och exploderade och blev till vårt kosmos? Eller kan olika universa driva omkring i en super-rymd och ibland kollidera med varandra? Ungefär som galaxer i vårt universum då och då krockar? Det är så stort att det knappt är fattbart.

Men det är fascinerande!

En sorts ormtjusare

Hittade den här teckningen någonstans på nätet idag men glömde notera var. Hur som helst, den får mig att tänka på talesättet ”att nära en orm vid sin barm”. Det är inte bara ett talesätt, det är en historia som kommer ur en större samling orientaliska berättelser samlade under rubriken Kalila och Dimna. Man kan se dem som sagor, men faktiskt också som handledningar i statskonst. Och en sorts dålig statskonst som bör undvikas är att ”nära en orm vid sin barm”, vilket i det här fallet handlar om somliga västmakters egendomliga tilltag att stödja extrema islamistgrupper bland annat i Syrien. Att sätta vapen i händerna på ens fiender är ju inte så smart.

‘Storinrykk’ av tiggare i Norge

För den som tror att en ökande mängd tiggare på gatorna bara är ett svenskt problem kan jag upplysa om att norska tidningen Klassekampen har en stor artikel om hur det ser ut på norska sidan av vår halvö. Det har varit en kraftig ökning de senaste åren. Någonstans mellan 1000 och 2000 i Oslo, och företeelsen har spritt sig över landet till småstäderna och ända längst upp i norr:

Utenlandske tiggere sprer seg til stadig mindre byer i Norge. Langt flere har i år overvintret og etter påske forventer norsk politi storinnrykk

Som vanligt är buden motsatta vad det gäller organisering, vidhängande kriminalitet och andra otrevligheter. Kan man inte förslagsvis ändå säga att medan Europa dras ner i den nyliberala avloppsbrunnen försöker en del hålla sig flytande till vilket pris som helst? Jag antar att väldigt få personer finner det nöjsamt att sitta på en gata i Skandinavien i kalla vintern och försöka få ihop några kronor varje dag.