Ett riktigt dåligt reportage …

Antag att redaktören beordrar journalist Björnbrum att dra iväg till Långholmen i Stockholm den 9 maj 2015 för att göra ett foto- och textreportage om sverigedemokraternas vårfest. Och så kommer journalisteländet tillbaka med det här! Undrar om det anställningskontraktet kommer att förnyas …

Det började väl bra med en promenad uppför Långholmens klippor. Soligt och trevligt väder var det, och årets nya fräscha vegetation höjde stämningen ytterligare.

Folk samlades, och där fanns en massa blå ballonger.
I den här vinkeln syns ballonguppställningen bättre

Några ballonger kunde siktas på högre nivå.
Ännu högre upp syntes en stor fågel. Det var en häger som kanske undrade vad som pågick därnere på Långholmens friluftsteater.

Kolla, ser ut som en skinnskalle! Eller om det är ett fall av förtidigt håravfall?

Några poliser knallade runt på klipporna.

De skulle väl se till att ”tårttanten” och hennes vänner inte störde tillställningen.

På storbildsskärmen visades ibland av bilder ut mot publiken. Efter noggrann analys gissade reporter Björnbrum att han stod i storbildens högerkant, och ritade dit en röd pil för att understryka denna gissning.

Häggen börjar slå ut också … och i bakgrunden fanns korvförsäljningen.
Där var islådor. Kommer du ihåg Povel Ramels fina gamla melodi ”Varför finns det ingen is till punchen?”

Folk vimlade i korvköerna. Lusten efter sådan förtäring var tydligen lika stor som lusten att sedan få inta den politiska dagsransonen.

Vet inget om bilar, så jag vet inte om det här är något speciellt märkvärdigt åk!
Folk träffades och trivdes. En dam med kaffemugg hade redan stannat och pratat med mig. Hon oroade sig för brottsligheten, och det är ju ingen originell ståndpunkt. Jag nämnde möjligheten att ”tårttanten” kunde dyka upp och ställa till med något. Damen med muggen genmälde att hon inte trodde att det var så farligt, och hänvisade till sina egna erfarenheter av arbete inom mentalvården på åttiotalet. En ganska avspänd synpunkt måste jag säga.
Utanför festområdet noterade jag denna företeelse i marken. Undrar om det kan vara rester efter det lilla fik som låg i kanten av friluftsteatern en gång i tiden?

På scenen fanns dagordningen anslagen. Klockan ett skulle det dra igång … och det var då Björnbrum kom på att han inte ville höra allsången utan drog sig mot utgången.


Jaha, reportaget som slutade nästan innan det började. Den som bara läser den här bloggen får inte veta något om vad talarna hade för synpunkter på livet. Tror inte redaktören kommer att gilla det …

(Fast punkten om sd i Bryssel kunde ha varit intressant. Jag kollade den här sajten där man bland annat kan notera om och hur ledamöterna i parlamentet röstar, och sd-arna (båda två) verkar inte smita från omröstningarna. Närvarande hela tiden. Kollade en socialdemokrat, och där var det konsekvent angivet ‘absent’ så länge jag orkade trycka fram nya sidor.)

Några "unika" bilder från Första maj – del åtta, slut

Det här får bli sista inslaget med bilder från socialdemokraternas tåg i Stockholm på årets Första maj. Sedan klättrar bloggen ned i idet igen på obestämd tid.

Ekonomi. Jobb. Facklig styrka. Det borde vara socialdemokraternas starkaste sida. Men gav tåget någon anledning att tänka i de banorna? 

”Ny industrialisering.” Tänk på att jobb som skickats ur landet aldrig kan komma tillbaka. Det blir i bästa fall nystarter med nya produkter och personalsnål produktion.

”Heltid” – kan man misstänka att det är den heliga åttatimmarsdagen som är målet?

Klicka upp bilden till större format så blir plakaten lättare att läsa. Det var på de handtextade plakaten som man ibland kunde se väsentliga budskap.

Fas 3 borde väl ha avskaffats dagen efter att ministären Löfven svors in?

Den här märkliga figuren skymtade i tåget. Var det månne August Palm som stigit upp ur graven och med vämjelse iakttar dagens socialdemokrati?

Mäster Palm själv, en fridfull dag vid Norra bantorget.

Några "unika" bilder från Första maj – del sju

Utrikespolitiken var kanske ingen jättegrej i SAP/LO-tåget. Och vilken utrikespolitik vill partiet egentligen ha? – Nåja, att ta avstånd från NATO gick tydligen för sig enligt banderollen ovan och plakatet nedan. På tal om plakaten: jag tror att de handritade plakaten i allmänhet var roligare, mer tankeväckande och fyndiga än de vanliga industriproducerade plakaten och banderollerna!
Här kom ett gäng från Etiopien, det verkade vara av oromo-folket, i Humlegården.

Här är det frihetsivrare från Atjeh på Sumatra i Indonesien. Har socialdemokraterna några synpunkter på utbrytargrupper i Etiopien och Indonesien?

Samma fråga kan ställas om tamilerna på Sri Lanka. På någon av banderollerna, och på flaggorna man ser här, verkar det vara Tamilska tigrarna som hyllas. Med tanke på att den typiske självmordsbombaren för några tiotals år sedan var … nej, inte en islamist, utan en tamil … så kan man undra lite över den här gruppen. De Tamilska tigrarna var en borgerlig militärpolitisk grupp med terroristiska drag som drog katastrofen över det egna folket. Är det figurer som socialdemokraterna vill ha med att göra?

Några "unika" bilder från Första maj – del fem

För nytillkomna läsare vill jag upprepa att ”unika” i rubriken avser att på just den här bloggen har det inte förekommit bilder från det socialdemokratiska Förstamaj-tåget tidigare – och lär inte förekomma i framtiden heller om ordinarie bloggande återupptas. Detta år är ett undantag.

Men över till bilderna. När jag (som berättats i tidigare inlägg) kom ångande till Norra bantorget några minuter innan demonstrationen anlände så pågick någon sorts utfrågning som man dessutom kunde se på storbildsskärm. Jag lyssnade bara med ett halvt öra, men det verkade handla om SSU och frågan ”vad vill SSU egentligen?”. Uppenbarligen finns det oklarheter om vad partiets ungdomsförbund vill, vilket är märkligt. Det har ju haft många år på att putsa upp politiken! I och för sig skulle man kunna säga att de få aktiva medlemmar som finns kvar mest är inställda på sina privata karriärprojekt, men det kanske vore lite vågat att häva ur sig?

Här var det inte packat framför scenen. Det blev mer folk när demonstrationen anlände, men jag undrar om inte hela gänget rymdes innanför staketet till den gamla skolgården? Annat var det 1972 (minns jag rätt år?) när 50.000 människor fyllde Norra bantorget och protesterade mot USA:s bombkrig mot Indokina.

Några "unika" bilder från Första maj – del fyra

Invandring, flyktingar, tiggare, har varit en stor sak på senare tid. Hur avspeglades detta i SAP/LO-tåget? – Kanske inte så genomtänkt.

”Ge inga pengar till tiggare”, eller avses något annat?

Socialdemokraterna har stött den krigspolitik som ökat kaos och flyktingströmmar från Afrika. Är det här menat som någon sorts självkritik, eller …?

Nu är det ju ganska få verifierade flyktingar som kommer hit. Vad gör man med de övriga?

Mjaha, ”Låt tiggarna vara” …

Några "unika" bilder från Första maj – del två

Först vill jag citera från en foto-kanon av större format än jag, DN-veteranen Lars Epstein som stod i hörnet Sveavägen-Kungsgatan och iakttog det passerande SAP/LO-tåget:

Finansborgarrådet Karin Wanngård och finansminister Magdalena Andersson ledde ett ovanligt livligt men kanske kortare s-tåg än vanligt från Humlegården till Norra Bantorget. Det tog bara drygt tjugo minuter att passera korsningen Sveavägen/Kungsgatan där jag stod. Nog tog det längre tid förr om åren. Glesnar leden?

 Nu över till mina övningar bakom kameran igår (vill du se hur okestrarna såg ut på närmre håll, titta här , och en man med kolossalversion av partiblomman här):

Jag hade tagit den korta vägen och genat genom Brunkebergstunneln från Humlegården mot Norra bantorget. Kom således fram några minuter innan demonstrationen dök upp därborta vid horisonten.

Svensk flagga – OK. FN-flaggan – OK. EU-flaggan – pest och elände!

Och där kommer Magdalena Andersson och några andra potentater (den som vill betrakta detta som en idolbild bör klicka upp till större format). Killen närmast har en hörsnäcka i örat och ganska vaksam blick, så jag misstänker att han inte tillhör partiledningen utan en annan organisation.

Varför inte ta den sista i tåget också? En tant med oklar funktion och budskap.

Kanske kommer med mer bilder om detta ämne i morgon.

Några "unika" bilder från Första maj – del ett

Jo, visst ligger den här bloggen i malpåse, men jag tänkte att en del bilder som jag tog på Första maj kunde ju få komma ut i offentligheten. Egentligen hade jag inte tänkt uppsöka någon demonstration över huvud taget, men så kom jag på att under åren har jag aldrig lagt upp några bilder från socialdemokraternas (upp)tåg. Så jag pallrade mig iväg till Humlegården och kom dit just när tåget gav sig av. Jag tog några bilder där, och så kilade jag iväg kortaste vägen till Norra bantorget och var där innan demonstrationen anlände. Tog några bilder, och så fick det vara bra med det. Det blir första och sista gången jag presenterar bilder av det här tåget, därav ”unika” i rubriken.

En ensam röd ballong driver bort med vinden över Norra bantorget. Det kan ju tjäna som symbol för en rörelse som knappt är en rörelse längre. Åtminstone har den ingen egenrörelse, utan puffas hit och dit av konjunkturer och intern maktkamp och maktlöshet.

Här är några kvarlämnade och svårbegripliga plakat i Humlegården. De verkar ha något med Transportarbetarförbundet att göra.

”Tågen skall rulla” står det på ett plakat.

Här påpekas för ”järnvägare” den kända parollen ”Enade vi stå – Söndrade vi falla”. I dagens läge verkar det ju vara den infrastruktur som håller järnvägen i gång som faller sönder. Trasiga växlar, signaler etc. Elände! Och S-politikerna kan inte svära sig fria från att ha hjälpt till med den soppan!

Vad ”allmän visstid” innebär hade jag ingen aning om, men det lät otrevligt på något sätt.

Och enligt den där skylten så kan ”visstid” jämställas med Mörkrets Furste!

Lite sifferfunderingar över bloggen

Trodde bloggen skulle störtdyka när jag i stort sett slutade med uppdateringar. Statistikutdraget ovan är lite suddigt, men notera att det var en nedgång i antalet träffar som började innan jag lade av med dagliga uppdateringar i februari. Sedan fortsatte nedgången ett tag, stabiliserades på drygt 6000 besök, men ökade till över 7000 i april. Märkligt.

Det finns en positiv tolkning av detta: en mängd äldre bloggposter är fortfarande intressanta för ”den läsande allmänheten”.

En negativ tolkning är att en stor del av besöken på bloggen handlar om sökrobotar som är ute och jagar ställen att stoppa in skräpreklam, eller folk som slumpmässigt ramlar in och omedelbart hoppar ut från bloggen igen. Av annan statistik framgår att drygt två tredjedelar av de senaste besökarna varit inne mindre än fem sekunder. Den här bloggen har haft en liten men trogen läsarskara, och resten av besöken kan betraktas som statistikutfyllnad utan större värde – så tror jag i alla fall. Men det har ju varit trevligt med de få.

Ha’t så trevligt första maj, och glöm inte paraplyet om du skall ut och demonstrera!

Ser du den revolutionära glöden, eller mest bara aska?