Socialism med kinesisk prägel

Jag finner det anmärkningsvärt att Kinas KP i en tid, då inte bara antikommunisterna förklarar marxismen obsolet, betraktar Marx, Engels och Lenins idéer som aktuella och sätter dem som sådana på dagordningen.

Detta enligt Egon Krenz, den siste ordföranden i Östtysklands Socialistiska Enhetsparti. Stefan Lindgren har översatt en intervju med honom.

Mao har inte avskaffats. Krenz om sina iakttagelser från flera besök i Kina:

Överhuvudtaget märkte jag att Kinas KP fäster stor uppmärksamhet vid sin historia. Vid den nödvändiga kritiken av perioden före 1978 – så hette det – ska det inte glömmas att trots kulturrevolution var det på den tiden man lade grunden för utvecklingen idag.

 – Därför är det nödvändigt att värdera Maos roll differentierat och därmed riktigt.

Om man bara har bilden av Kina som råkapitalistiskt låter det här egendomligt. Vad vill ledningen för Kinas kommunistiska parti egentligen? ”Socialism med kinesisk prägel”, är det något att tro på, samtidigt som det moderna sidenvägsprojektets godståg dånar fram över kontinenterna och Kina ber om att få bli klassad som marknadsekonomi av EU? Jag vet inte. Det låter rätt tveksamt. Samtidigt är detta synpunkter som den australiensiske forskaren Roland Boer brukar framhålla på sin blogg. Och den kinesiska regeringens ambitioner att på bara några år utplåna de sista resterna av fattigdom i landet är ju lovvärda oavsett under vilka paroller detta görs.

Det fanns en period när det revolutionära Kina var inspirationen för otaliga människor runt hela världen. Kommer vi att se något sådant igen? Just nu känns det tveksamt. En ny storfräsare av Maos kaliber lär knappast framträda igen. Eller? Om vi ser det långsiktigt, som kineserna tycks göra, kanske det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser? Under tiden kan man ju fördjupa sig i marxismens klassiker, samt vänta på att kineserna fortsätter med utgivningen av Maos samlade verk. Men vad som än sker kommer det att ha världshistorisk betydelse.

Författare: bloggarbjorn

Många foton på bloggen är tagna med Canon IXUS fickkameror samt Nikon D3100, och på senare tid Nikon P900, samt en Xiaomi-mobil. De äldre bilderna som jag lägger upp (oftast svartvita) är mest från 1970-talet senare del, tagna med en Minolta SRT101, samt några med kameror från pre-digital tid vars märke jag glömt. Enstaka teckningar och målningar får slinka med också. För närvarande uppdaterar jag normalt bloggen var tredje dag. Händer det något sensationellt blir det tätare uppdateringar.

4 reaktioner till “Socialism med kinesisk prägel”

  1. De enda sanna kvarvarande socialistländerna är väl typ Kuba, Norge och Singapore. Men hur går det med den senare nu sen Lee kastat in handduken?Rosengren pratade föraktfullt om den ”sista Sovjet-staten”, landet som socialiserade sin främsta exportnäring. Detta med stor framgång om man jämför med de som hittade olja samtidigt när stigande priser gjorde offshore utvinning lönsamt. I Storbritannien, Australien/Nya Zeeland(?) som lät privata intressenter ta hand om denna rikedom har det inte alls kommit folket till del som i Norge. Norges oljefond är värd ca. 125% av BNP, detta i utländska fodringar som är det enda sättet för en nation att spara finansiellt. Deras offentliga finansnetto eller sk nettoskuld är på +250% relativt BNP.Medan vår finansminister och regering tror på fullt allvar att vi kan spara i vår egen valuta som med en knapptryckning kan tillverkas i oändlig mängd. Snacka om att ha blivit totalt hjärntvättad på Handels. Men vi är trots det ett av världens rikaste länder, men där den nyliberala galenskapen gått så långt att gamlingar svälter ihjäl därför att regimerna ska ”spara”. Säga vad man vill om USA men de har hittills motstått att privatisera Social Security. T.o.m. Ayn Rand discipeln Greenspan försvarar detta offentliga Pay as You Go system som bara får ”spara” i USA:s statsobligationer. Greenspan Schools Paul Ryan On Future Retiree Benefits and SOLVENCYhttps://youtu.be/Ccb_BNdRN80Här privatiserades pensionssystemet utan egentlig debatt i bred blocköverskridande enighet, den sk vänstern hade inga som helst seriösa invändningar utan man förhandlade om detaljer i systemet.Michael Hudson: How Private Debt Makes the Rich Richerhttps://youtu.be/Gfg4yv7fnwwHudson kan vara ganska svepande och rörig, men här är han relativt fokuserad på sina prognoser om hur vi är på väg in i finansoligarkins nyfeodalism.

    Gilla

  2. Ett frågetecken med tillgångar i utländsk valuta är vad pengarna är värda när man vill/måste använda dem. Kurserna kan ju gå upp eller ned, inflation eller deflation kan inträffa. Det bästa kanske är att ha obligationer och liknande värdehandlingar utfärdade av stater som har sin egen valuta och därmed alltid kan betala. Är det därför USA:s statspapper ännu är gångbara?Det bästa är väl att investera i framtiden: infrastruktur, skolor, forskning och utveckling, jordbruk med mera, samt ta hand om sina gamlingar innan de svälts ihjäl.

    Gilla

  3. Michael Hudson tyckte som dej, att Norge skulle anamma den Kinesiska modellen och investera mer i reala resurser för framtiden. T.ex. kunde de investerat i industri i övriga nordiska länder, socialt är det också ganska likt. MMT ”gurun” Randall Wray tror inte att USD står inför sin snara undergång, han tror på en långsam nedgång av US handelsunderskott och att Kina kommer att gå mot balans eller underskott i handeln:https://youtu.be/-KRi9nF8BiA?t=1h31m25sDet startar med han syn på skatter, sen kommer det om ställningen för reservvalutor. Kommande finanskriser kommer enligt honom att fortsatt se en rusning till USD. Orsaken är att marknaden litar på att FED agerar rationellt och ser till att hålla igång det hela, inte som EZ låtsas att det är ”guldstandard” och sänker ekonomin.

    Gilla

  4. Undrar om Ryssland verkligen tänker införa guldmyntfot. 1923 stabiliserades ekonomin genom någon sorts guldrubel som inte var inlösbar mot guld men ändå backades upp av guld (vet inte hur det fungerade mer detaljerat). Om Ryssland och kanske andra spelare gör så, och samtidigt allt mer internationell handel sker utan dollar, så krävs det nog en super-Trump för att rädda USA:s ekonomi från besvärligheter. Han tänker ta hem tillverkning från utlandet, skapa bra betalda jobb i USA, lägga skyddstullar mot Kina – kommer ekvationen att gå ihop? Idag lever väl många amerikaner på billiga asiatiska produkter. Kommer de nya jobben i USA verkligen att vara så välbetalda och så många att de kan köpa dyrare hemmaproduktion? Det blir intressant att se (om nu detta genomförs).

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s