Svensk partisanrörelse?

När jag tittade in på bloggen Alliansfriheten upptäckte jag en bok som kanske kunde vara intressant att ladda ner och läsa. En bok med titeln ‘Partisankrig‘, skriven och utgiven i Sverige under andra världskriget. Titeln var det första jag reagerade på, för jag trodde att partisaner på den tiden i första hand avsåg de kommunistiska/kommunistledda miliserna bakom tyskarnas linjer på Balkan och i Sovjet. I Sverige då? Här tror jag man under ‘min tid’ officiellt inte talat om gerilla- eller partisankrig, utom om ‘det fria kriget’. 

Under medeltiden kunde motståndskämpar i Sverige utnyttja skogarna, fälla träd över vägen där fienden drog fram, och sedan pang på! Å andra sidan var ‘snapphanarna’ danska friskaror som kämpade i de skogiga gränsområdena mellan Sverige och Skåne-Blekinge på 1600-talet. Sverige har alltså vissa traditioner på området, både som angripare och försvarare. 

Ett intressant påpekande av författaren till ‘Partisankrig’ är att den sortens krigföring kan gynnas av den moderna taktiken där angriparen rycker fram väldigt snabbt. Tyskarnas pansar-blixtkrig måste ha varit aktuellt för författaren. Men när framryckningen går väldigt snabbt kan det uppstå blottor, och där kan partisanförbanden slå till. 

Om vi gör resonemanget mer generellt kan blixtoffensiven vara en propagandakampanj, där en angripare med tillgång till media vräker ut påståenden för att dominera den godkända berättelsen om någonting. Fort måste det gå, så att inga kritiska granskningar hinns med! Men då kan anti-propagandans partisaner slå tillbaka, och slå hårt just mot propagandans svaga punkter – för sådana kommer att finnas. ”Lögnen har korta ben” lär ett ryskt ordspråk säga, för sanningen hinner så småningom ikapp. – Det kan man ju hoppas i alla fall. Och idag är kontroll över mediaberättelserna oftast viktigare än pansarkolonnerna.

En välriktad torped under vattenlinjen kan få propagandans stoltaste flaggskepp att gå till botten!

Författare: bloggarbjorn

Många foton på bloggen är tagna med Canon IXUS fickkameror samt Nikon D3100, och på senare tid Nikon P900, samt en Xiaomi-mobil. De äldre bilderna som jag lägger upp (oftast svartvita) är mest från 1970-talet senare del, tagna med en Minolta SRT101, samt några med kameror från pre-digital tid vars märke jag glömt. Enstaka teckningar och målningar får slinka med också. För närvarande uppdaterar jag normalt bloggen var tredje dag. Händer det något sensationellt blir det tätare uppdateringar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s