Danskjävlar

Jag har ett suddigt minne om någon som angående Öresundsbron och Öresundsregionen för länge sedan sade något i stil med att ‘om danskarna tror att de vinner på det, eller om de tror att svenskarna vinner mer, så kommer de att ta hela regionen för sig själv’. Och nu detta:

Danska politiker vill nu att hela Öresundsregionen ska marknadsföras enbart under namnet Copenhagen.

Sammanfattat på lite annorlunda sätt: Danskar äro falska och oärliga. – Det kanske vore idé att åtminstone skjutsa över Malmö till Danmark så kan de bomba och skjuta där utan att det känns som en svensk angelägenhet?

Språk åter från de döda samt oanständiga

Lingvistbloggen är ofta läsvärd. I ett färskt inlägg får vi veta att tre språk har uppväckts från de döda – alltså att tre språk som betraktats som utdöda åter fått liv. Manx (Isle of Man), korniska (Cornwall), samt liviska. Det sistnämnda verkar i och för sig hänga på gärsgår’n men lärs i alla fall ut som andraspråk i Lettland. Ett grannspråk, med andra ord. Eftersom det hör hemma norr om Riga har det en gång legat inom det svenska östersjöimperiets gränser.

Manx och korniska tillhör den keltiska gruppen. På en av den bretagnske folkrockaren och harpisten Alan Stivells plattor finns en dryckesvisa på korniska om jag minns rätt. Enda sättet att hålla liv i ett språk är att det finns några människor som talar det, och ser till att det skrivs och kommer ut på nätet dessutom. Och att kämpa från underläge kan ibland vara en fördel – den lille kämpen väcker sympatier och intresse! Du kommer säkert att väcka mycket mer intresse i omgivningen om du talar om att du kan korniska, jämfört med om du kommer dragande med den uttjatade engelskan!

För att få veta mer om språk så kan man titta på UNESCO:s språkatlas. Där anges status för mer eller mindre hotade språk jorden runt. Kamerun i Afrika är mångspråkigt, och där finns detta rent oanständiga språk som hotas av utdöende.

Name of the language Kuk (en), kuk (fr), kuk (es)
Vitality Definitely endangered
Number of speakers 3000
In 2001
Country or area Cameroon
Coordinates lat : 6.4326; long : 10.2365

För Sveriges del kan man konstatera att gutamål och älvdalska finns med på listan som ”definitivt hotade”. Att de olika samiska språken är med är inte så konstigt, men ‘skånska’ är svårare att förstå. Ett alternativt namn är ‘bornholmska’, och då blir det ännu konstigare. En dansk dialekt som antas förekomma i Skåne, Blekinge och Halland?

Till sist: låt oss minnas Falstaffs, fakir, uttalande om att de döda språken kännetecknas av den gravlika stämma med vilken de uttalas!

Nöd och kris befaras i Europa – Röda korset förbereder sig

”Är detta vår framtid i staden?” frågas det på det här affischen för en konferens som hölls i Stockholm för en del år sedan. Rätt skräpigt verkar det, men åtminstone flaggan ser fin ut.

En kortfattad notis i Svenskan meddelar att internationella rödakors-kommittén varnar varnar för nöd och uppror i Europa på grund av krisen. Jag antog att det är främst södra Europa som avses. Hittade inget i Röda Korsets (svenska och ICRC) hemsidor, däremot en artikel i danska Berlingske som ger mer underlag. Antalet fattiga ökar, nöden ökar, Röda Korset hjälper ett par miljoner spanjorer, medan dess lokala organisation i Grekland håller på att gå under. RK:s talesman befarar uppror i Nordafrikansk stil – de egyptiska upproren handlade ju mer om mat på bordet än demokrati. RK förbereder sig … Jag antar att regeringarnas ”åtstramningar” fortsätter, eländet tilltar.

[Tillägg: nu har det kommit en mer utförlig version i Svenskan för er som har svårt med danska!]

I Berlingske ser jag en annan artikel, där statsminister Helle Thorning-Schmidt säger att tillväxt-eran är slut. Några danska ekonomer håller i varierande grad med, och påpekar bland annat att förhållandena en tid efter Andra världskriget var unika: det gällde teknologiska genombrott och omflyttningar av folk till produktiva näringsgrenar. Sedan är de oeniga om huruvida det nu är tvärstopp eller om någon sorts tillväxt ändå kommer att fortsätta. Här talar vi om mer djupgående processer i hur samhället förändras, men exempelvis den teknologiska omvandlingen och resursfrågan hänger samman med den akuta krisen. De är komponenter i samma samhällssystem, de driver systemet mot allt besvärligare kriser. Samtidigt finns ju de verktyg som kan ta oss ur krisen inne i systemet, redo att användas.

Tvärstopp eller mjukare landning, det är en fråga. En annan är hur olika grupper kommer att reagera på kris och försämrade möjligheter. Jag har haft den här saken uppe på bloggen tidigare. Europeer som har det rätt bra och tror att de får det bättre upptäcker att de åker utför igen och blir desperata. Underklassens permanenta kris fortsätter. Det kan bli explosivt. (Senaste större inlägget kanske var det här, när Occupy-rörelsen drog igång. Här är ett tidigare, mer inriktat på England. Ibland har jag skrivit om den upprörda ”medelklassen” och dess roll, exempelvis här.)

Jag skrev att de verktyg som kan ta oss ur krisen redan finns i systemet. Det är en klassisk utsaga enligt Marx och Engels. Vi har vetenskap och teknik nog för att ta oss runt hörnet. Mer kommer hela tiden. Men det verkar hela vänstern – vilken etikett man än uppträder under – ge blanka fan i!

Mikrolån och (praktisk) penningteori

I Danmark avser Köpenhamns kommun att starta bankverksamhet för mikrolån. Redogörelsen i Svenskan är synnerligen kortfattad men det sägs avse att hjälpa arbetslösa och förtidspensionärer att starta eget med hjälp av räntefria smålån. För mig låter det som det vanliga knepet att bli av med en del arbetslösa från statistiken, åtminstone temporärt. Och även om lånen är räntefria kan en skuld på 5.000-50.000 kronor bli en ohygglig belastning för den som misslyckas. Eller tänker man vara flott och avskriva hela lånesumman om det går åt helsike för låntagaren och utsikterna till återbetalning är minimala?

Man kan ju också räkna ut att de företagare som skapas här blir småskuttar i näringslivet, den understa delen av ekonomins undervegetation där det utförs enklare tjänster eller detaljhandel på elementär nivå. Det blir inga firmor som gör några tyngre investeringar. Det kan få oss att minnas påståendet att småföretagsamt är vägen till fattigdom. – Som framgår av det nedre diagrammet i gårdagens inlägg har Danmark tappat en del arbeten på senare år, och detta trots att man tillhör de EU-länder som har kvar den egna valutan. Kan vara att danska kronan ändå är för hårt knuten till euron, jag vet inte detaljerna. Och man kan undra om det bara är en tillfällig historia av skämtkaraktär, eller om det blir verklighet, att betrodda kunder får ta hand om kassan i ett lågprisföretag när ordinarie kassapersonal måste gå på toaletten? There is something rotten i the realm of Denmark …

Det här i Köpenhamn är ingen massföreteelse, man räknar med 10-20 lån, men själva upplägget och kritiken mot det kan vara intressant att diskutera. Jag tycker det verkar ingå i en global tendens att leta efter skenlösningar på djupgående strukturella problem. Just mikrolån har framhållits som lösningar för utfattiga människor i utfattiga länder, exempelvis Indien, men vad jag vet har företeelsen alltmer kommit under kritik. För att citera Real World Economics Review Blog:

Den globala södern är beströdd av misslyckade utvecklingsprojekt. Vart och ett av dessa har utformats för att lösa problemet med underutveckling utan att kritisera eller inrikta sig på att omforma de grundläggande strukturerna som från början orsakar underutvecklingen.

Mer om mikrolån i ett Tredjevärlden-perspektiv finns i detta inlägg hos IndienSolidaritet. Det gäller att vara vaksam när företeelser från Tredje världen börjar dyka upp även i gamla industriländer, det antyder att något kan vara ordentligt fel och att vi befinner oss i utförsbacken.

(En annan idé som jag inte vet om den fortfarande är så aktuell är att sluminnevånarna i Tredje världen faktiskt har tillgång till värden i form av landplättarna där de bor, och att dessa på något sätt kunde förvandlas till kapital. Jag var inne på det i ett par inlägg, här och här, redan 2007. Sedan antar jag att subprime-krisen i USA gjort det mindre troligt att utfattiga husägare automatiskt kan lyfta sig automatiskt i håret.)

Finns det alternativ som kanske är bättre än lån? – Jag skrev lite dunkelt angående en i och för sig bra talare på Första maj om att han kunde ha pratat bättre om penningteori. Det låter teoretiskt med penningteori, men i själva verket kan man vara väldigt konkret. Ta ett land som har handlingsfrihet genom att ha en egen konvertibel valuta som inte är knuten till något (läs: guld), som Sverige. Vad finns det för konkreta möjligheter som inte har att göra med ”besparingar” eller konstigheter som mikrolån om det gäller att angripa en ekonomisk kris?

Svar: finns det mänskliga och materiella resurser som ligger stilla men som borde användas skapar staten konton som debiteras för att få fart på resurserna. Det är statens uppgift att se till att det finns en penningtillgång som motsvarar en ekonomi med full sysselsättning. Nu gör man inte det, utan lägger sig i stället platt för lånehajar och åtstramare som bara gör krisen värre.

Eftersom statens möjligheter att på egen hand skapa pengar är tämligen självklar är motståndarnas desperata försvar att vråla INFLATION, eventuellt med hänvisningar till ohistoriska jämförelser med Zimbabwe eller Tyskland i början av tjugotalet. Nu är det ju en klassisk kunskap att inflation inte skapas av att man kör in pengar på ett produktivt sätt i en ekonomi som kännetecknas av arbetslöshet och underutnyttjande av resurser, men det lär inte bekymra gaphalsarna. Inte heller att begreppet ‘inflation’ inte betyder något annat än vad man godtyckligt bestämmer skall betyda ‘inflation’. (Under några år har det dessutom varit deflation som varit mer hotande, för övrigt.)

Men, och här kommer det viktiga om man är orolig för inflation: Pengar kan skapas genom enkla knapptryckningar. Glöm larvet när borgaren hånfullt frågar: ”Jaha, och du har en sedelpress i källaren då?” när det handlar om reformer som antas kosta pengar. Numera är sedelpressen digital, och den finns i verkligheten. Det är inte många som springer omkring med tjocka sedelbuntar numera, för övrigt, men pengarna ligger på konton. Konton kan också elimineras om så behövs. Och offentliga intäkter genom skatter och avgifter behöver inte automatiskt spenderas egen, utan kan vid behov helt enkelt raderas.

För Sveriges del är det förmodligen kreditbubblan för bostadslån som är den stora kandidaten till att punkteras, för att därigenom få bort en hel del tryck i ekonomin som kan leda till prishöjningar. Med andra ord bör bankernas möjligheter att så att säga skapa egna pengar genom bostadslån nationaliseras bort. (Det låter kanske konstigt, men är väl inte underligare än att bankernas rättighet att ge ut egna sedlar försvann för länge sedan.) Samtidigt kan bostadsbubblan angripas genom massbyggande av hyreslägenheter, där det bor människor som inte behöver dras med miljonskulder till bankerna utan kan vara relativt fria medborgare.

Det här blev långt och vindlande. Jag lär återkomma med mer funderingar i ämnets olika aspekter.

Danmark – S fortsätter bakåt

De här tabellerna är klippta från Berlingske. Lika gärna som socialdemokraterna utropas till vinnare så kan man väl säga att kräftgången fortsätter – det sämsta valet sedan hedenhös, eller hur det nu var. Det vittnar knappast om ett parti som lyckats slingra sig ur den europeiska socialdemokratins numera så gott som permanenta nedsjunkande i historiens kökkenmödding. Enhetslistan ser ut som en vänsterframgång och kan vara så. Samtidigt innehåller den giftpiller i form av grupper som hyllar ”tendensfrihet” som när som helst, kanske om kapitalet känner sig besvärat av för mycket vänsterpolitik, kan marschera ut och spränga enheten under uppjagade skrän om ”stalinism”.  – Det är väl knappast troligt att det blir mindre ruttet i Danmarks rike nu än det har varit tidigare, även om Dansk Folkeparti fått en viss motgång.

PS. Sämsta valet sedan 1903 för socialdemokraterna skall det vara. Knappast tillräckligt för att man skall tala om någon socialdemokratisk revival. Snarare lite sprattlande innan man definitivt försvinner i dyn DS

Komik eller tragik?

Jag gjorde ett av mina sällsynta nedslag i dansk press och fick syn på denna bild av dronning Margrethe som nu är i Ryssland och på bilden på väg för att träffa Putin. Man får hoppas att karln kan hålla sin korrekta KGB-mask och inte faller i hysteriskt skratt. Är detta komiskt – eller är det ännu ett tragiskt exempel på de underligheter som kungligheter pläga kläda sig i? (Eller är det hemlig spaningsutrustning gömd i de där konstiga spiralerna damen har på knoppen?)

Skillnaden mellan USA och Kina

Skillnaden mellan USA och Kina, enligt Robert Reich:

China is eating our lunch. Why? It has a national economic strategy designed to create more and better jobs. We have global corporations designed to make money for shareholders.

Fler och bättre arbeten – är det inte låglönejobb det handlar om? Inte enligt Reich. Han pekar på hur Kina satsar på utbildning och forskning, samtidigt som USA skär ner på dessa områden. Inte nog med det, som framgår av citatet ovan har Kina en nationell strategi, medan USA bara har ett antal bolag vars huvudkontor råkar ligga i USA men vars intressen finns på annat håll. Och de där bolagen, har vi lärt oss, är bara intresserade av staten när de kommit i trångmål och vill ha hjälp. De är bara intresserade av ”hemlandet” om det går att dra in kulor där – sådan är faktiskt kapitalismen.

Kinas president Hu Jintao är på besök i USA, och man kan fråga sig vem som representerar framtiden, han eller USA:s skakige kollega. ”They never come back” sägs det om gamla boxningsmästare, men det kanske inte är boxning som är Kinas främsta gren. I själva verket har Kina kommit tillbaka efter flera tidigare nedgångar, och nu ser historien ut att upprepa sig. Reich igen:

China has a national economic strategy designed to make it, and its people, the economic powerhouse of the future. They’re intent on learning as much as they can from us and then going beyond us (as they already are in solar and electric-battery technologies). They’re pouring money into basic research and education at all levels. In the last 12 years they’ve built twenty universities, each designed to be the equivalent of MIT.

Their goal is to make China Number one in power and prestige, and in high-wage jobs.

Det finns ju ingen naturlag som säger att man kommer att lyckas, det finns hot om ekonomiska bubblor exempelvis, eller ekologiska katastrofer, men just nu tuffar det kinesiska (snabb)tåget på med bra fart och högt självförtroende.

Jag har tidigare haft uppe kinesernas stärkta förmåga att hålla USA borta från sitt närområde ifall krakel skulle uppstå och nämnde i förbifarten Indien och Indiska oceanen (se bland annat här och här). För att slippa en del sjöfart genom de kritiska områdena runt Malackahalvön bygger sig kineserna ner genom Burma i stället, med järnvägar och pipelines. Dessutom ser det ut som om man får använda burmesiskt och srilankanskt territorium för att sätta upp flottbaser. Indierna är oroade. Har de tänkt delta i USA:s försök att inringa Kina så kanske de själva hamnar i samma läge, med kinesiska armén i norr och dess flotta i öster och väster.

En bas kan komma att hamna i närheten av de indiska Andaman-öarna. Enligt faktarutan i Svenskan så förvaltas de och grannöarna Nikobarerna som ett indiskt territorium direkt från New Delhi. Ett kuriosum nämns, nämligen att danskarna vid några omgångar försökte kolonisera Nikobarerna. Vad som inte nämns är att kolonisatörerna i stort sett snart dog ut på grund av det hemska klimatet. Danskarna kontrollerade även en stad på indiska fastlandet, men var väl i övrigt inte så framstående kolonisatörer i Indien.

Men för att återgå till ämnet: det ser ut som om huvudtendensen är att ett enigt, beslutsamt och kraftfullt växande Kina står mot ett osäkert, beslutsförlamat och splittrat USA. Båda kan sägas vara kapitalistiska, men det finns mycket väsentliga skillnader. Fast man kan fråga om skillnaden kommer att vara kvar om kinesiska storbolag får mer av sin verksamhet utomlands – kommer nationalism ändå att väga tyngre än profiten?

Den här bilden har inte så mycket med texten i övrigt att göra. Jag tog den 26 april 2008 när en massa trevliga kineser demonstrerade i Stockholm för olympiaden och mot det som de kände som smutskastning. Det är väl svårt att motstå ett dansande kinesiskt lejon?  

Vi var med också!

När jag ögnar igenom nyheterna från HuffPo ser jag att Obama skall åka till Ghana och besöka en utskeppningsstation från slavhandelstiden. Cape Coast. Låter bekant tycker jag, är det inte …? Jodå, här står det:

The Cape Coast Castle was the main point of departure for many slaves captured from the hinterlands and sold to slave merchants who transported them to America.

2009-07-10-phpThumb_generated_thumbnailjpg.jpeg

The building was started by Swedes in 1654 and completed by the British after they captured the castle and transformed it into the capital of their colonial administration of then ‘Gold Coast’ – now Ghana.

Jag kursiverade det intressanta stycket. Jodå, i mitten av 1600-talet misslyckades Sverige såväl med kolonin i Delaware som kolonin, eller snarare handelsstationen med inriktning på slavar, i Guldkusten (nuvarande Ghana). Vi blev utslagna av starkare konkurrenter, engelsmän och holländare. Danskarna lyckades hålla sig kvar längre i Afrika och Västindien, men Sverige hade i alla fall en västindisk ö (inklusive slavar) under nästan hundra år: Saint Barthelemy.

Så vi var med i den stora plundringen av Afrikas mänskliga resurser till förmån för plantagerna och gruvorna i Amerika. Men även gruvorna och järnbruken i Sverige profiterade på slavhandeln, för det var svenskt järn i slavarnas kedjor! Slavarna producerade eftertraktade kolonialvaror som socker, kaffe och bomull som transporterades till Europa. En del varor såldes till afrikaner som betalning för slavar, och på det sättet skapades den stora triangeln av varor mellan Europa, Afrika och Amerika, och där skapades rikedomarna som grundlade den europeiska kapitalismen och det elände som tryckte ner Afrika i skiten.

Och Sverige var med. Fast det vill man kanske inte tala så högt om numera.

Från Konfliktportalen.se: Björn Nilsson skriver Filosofi, musik, zebrafinkar, Anders_S skriver Finansfamiljerna och makthavarna under 40, Johan Frick skriver Polisen är mördare, Kaj Raving skriver Samma kapitalister här som där, Jinge skriver Är ungdomarna nöjda med Vanja och LO?, Tuss skriver Tyvärr, Kjöller, vi har ingen medborgarlön ännu

"Folk [danskar] är ovänliga" och engelsmän super som svin?

Super svin? Nej, vi skall inte vara orättvisa mot våra knorrförsedda trivsamma vänner. Men engelsmän kan vi väl dissa rätt bra. En artikel i New York Times berättar om de engelska hordernas framfart på turistorter i Medelhavsområdet. En pest för omgivningen tycks det, och ibland stryker en och annan med i det allmänna kaoset. Kufiskt – jag trodde tyskarna var mer i gasen, men de kanske har lugnat ner sig. Och så finns det väl en hoper försynta engelsmän som inte märks så mycket i de här sammanhangen, men de turistar väl inte på de värsta fylleställena.

Och hur var det nu med danskarna? Jag har under många år misstänkt att ”det danska gemytet” mer har varit ett hjärnspöke hos svenska fyllskallar och mindre ett vetenskapligt bekräftat faktum. Dagens Nyheter berättar att Danmark inte hänger med i den växande turismen, och en anledning som angivits av tillfrågade personer är helt enkelt otrevlighet. Att danskarna uppfattas som främlingsfientliga och krigiska hjälper inte heller upp deras status.

Jaja, du har nog rätt Hamlet: there is something rotten in the realm of Denmark! Och är det så mycket bättre i England egentligen?

Vad får man säga nu?

Vem är terrorist? En uppslagsbok från 1945 (NKI-skolans lilla uppslagsbok, jag har den inte framför mig utan citerar ur minnet) säger att det var ett tyskt hatord för motståndsmän i de ockuperade områdena. De kallades också konsekvent ”kommunister”. Klart besked således. Gör du aktivt motstånd mot nazistiska ockupanter är du terrorist och kommunist, och allt är lika illa!

Finns det någon anledning att tro att läget är annorlunda idag? Väpnade motståndsrörelser och kamp mot ockupanter pågår på flera håll i världen, och trots att ockupanterna kommer från ”den västerländska civilisationen” finns det också människor i ockupantstaterna som ger sitt stöd till motståndet. Det kan vara sådana som kommer därifrån och vill hjälpa sina hemländer. Det kan vara vanliga europeer och amerikaner också … tänk på vietnamrörelsen, en av de viktigaste solidaritetsrörelser vi haft i Sverige – hade inte den riskerats att klassas om terroristisk i dagens läge? Visserligen var det USA som invaderade Vietnam och tillsatte quislingregimer i landets södra del, inte vietnameser som for över Stilla havet och angrep USA, men det tror jag spelar mindre roll.

Se på definitionen i NKI-skolans uppslagsbok: är du motståndsman är du terrorist. Ockupanten bestämmer definitionen, eller hur? För vi kan väl inte låta somalier, palestinier, irakier eller andra själva få bestämma vad som är terrorism och vad som är motstånd? Idag är det farligt för somalier att stödja motståndet på hemmaplan, till och med att skicka hem pengar till sina släktingar. Kommer man att ge sig på gammelsvenskar i nästa steg? Här krävs det vaksamhet från opinonen.

Aftonbladet skriver om det här i dagens ledare, under rubriken Vad får man säga nu? Aftonbladet skriver:

Regeringen har sagt ja till EU:s nya regler mot terrorism … . Det ändrade rambeslutet innebär bland annat att ”offentliga uppmaningar till terrorism” blir brottsliga. Detsamma gäller ”rekrytering och utbildning” för terrorism.

Begreppen är luddiga. Vad betyder det att uppmana till terrorism?

Tja, för att riktigt skrämmas kommer nog de riktiga terroristerna vara suddiga i början. Med ett oklart men reellt hot kanske man kan skrämma en del folk från att ens uttala sig (att avstå från sin demokratiska rätt att yttra sig) vilket säkert kan vara ett mål i sig. I Danmark har man försökt slå ner stöd till PFLP och FARC via domstolar, så där har man kommit längre än i Sverige.

Ta Danmark som exempel: om jag hävdar att danska partisaner gör rätt i att likvidera misstänkta förrädare och samarbetsmän med tyskarna, är jag då med om att uppmana till terrorism?

På lång sikt tror jag det här kommer att misslyckas. Gårdagens terrorister blir morgondagens premiärministrar, dagens terroristbekämpare hamnar förhoppningsvis på institutioner som tar hand om den sortens folk.

PS. Tryggve Bratteli, senare norsk statsminister, hamnade som motståndsman i ett tyskt läger under kriget och överlevde med knapp marginal. Han var väl terrorist, va? Och Nelson Mandela, och Jomo Kenyatta och … DS