Bibel-torka?

Att avindustrialiseringen av gamla industriländer, och flytt av produktionen till nya industriländer, orsakar en del problem är ju känt. En sak som kanske inte har nämnts så mycket på senare tid, men som är viktig, är att när produktion flyttas, så kan även andra saker flyttas – nämligen forskning och utveckling (F&U), alltså aktiviteter som ligger före fabriksaktiviteterna. Generellt är det nog så att F&U mår bäst om det kan bedrivas i närheten av och i samråd med dem som skall tillverka produkterna. Det byggs nya kunskapsbaser i nya industriländer, och den kunskapen kommer så småningom bli stark nog för att tävla internationellt.

Men ibland blir problemen nästan komiska. Jag fick för en tid sedan syn på det här klagomålet: Det avindustrialiserade USA kan inte längre trycka biblar åt sig själv. USA måste importera från Kina, eftersom kinesernas kvalitet är alldeles utmärkt. Fast nu blir det ju lite jobbigt, med tullar och handelskrig och sådant. De bibeltörstande massorna får inte sina böcker som förr. Illa. Artikeln jag hänvisar till ger fler exempel från andra branscher. 

Den förundrade iakttagaren frågar sig måhända var alla de gamla biblar som väl kan antas finnas i det tok-kristna USA har tagit vägen. Måste det till nya hela tiden? Slänger folk sin gamla bibel när de läst den, och sen kommer på att det vore kul med en ny?

En lite allvarligare fundering: om vi går efter Marshall McLuhans historieskrivning var tryckeri à la Gutenberg det första exemplet på industriell serieproduktion. Om inte USA:s tryckerier klarar konkurrensen från Kina i den mest klassiska industriella produktionen tyder det på att landet verkligen är på väg utför.

Ersättningen för äldre typer av serieproduktion (om vi fortfarande följer McLuhans funderingar) ligger i flexibel datorstyrd och specialinriktad produktion. Men det verkar som Kina redan håller på att gå om där, med robotar och AI, så utsikterna för USA ser fortfarande rätt dåliga ut. USAmerikanerna får väl sätta sig och tumma biblarna och kanske hitta något tröstens ord.

Stat och innovation

Från Martin Wolf i Financial Times, en recension angående bok som hävdar statens roll vad det gäller innovationer:

The failure to recognise the role of the government in driving innovation may well be the greatest threat to rising prosperity.  

”Regeringens roll” gäller även, eller faktiskt speciellt, i USA.

Om man gör en väldigt grov generalisering så tar staten risken och finansierar en massa forskning och utveckling, detta medan privat-lirarna mer är intresserade av spekulativa transaktioner som inte producerar några nyheter. Vinster privatiseras och förluster socialiseras. När kapitalismen faller in i sina spekulativa perioder har den inte lust att slösa bort några pengar på tråkiga forskare i dyra labb som gnetar år ut och år in med sina påfund – påfund som sedan kanske till och med skall tillverkas för ännu mer omkostnader i fabriker! När man närmar sig en systemgräns kanske dessa tendenser blir ännu mer märkbara. Det som kan förvärra ytterligare är kanske att vid systemkriser så får smartskallarna för sig att ”spara” även på forskning och utveckling som betalas av offentliga anslag.

Men, som trogne läsare Martin ungefär påpekade någon gång, kan vi förvänta oss en explosiv utveckling vad det gäller forskning bara (”bara”) vi byter till ett bättre system.

Försiktigt optimistisk

I februari tyckte jag att man skulle försöka göra något vettigt med de många forskare som blir arbetslösa när Astra-Zeneca lägger ned i Södertälje. Har man månne läst och begrundat min blogg hos berörda myndigheter? Hur som helst: eftersom jag gärna är en glad och positiv person så tycker jag att de inledande fanfarerna angående ett nytt svenskt institut för medicinsk forskning låter positiva. År 2013 redan skall man vara igång, i ett samarbete mellan Stockholms universitet, Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan och Uppsala universitet. Namnet, Science for life, låter inte så upphetsande för mig, men vad är väl ett namn? (”Det är språklig slapphet” kanske en språklig renhetsivrare – en purist – skulle utropa!)

Science for life skall bland forska om cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och alzheimer, samt antibiotikaresistens. Det sistnämnda är extra intressant eftersom det finns risk att alltför stor användning av antibiotika snart gör att skador som under en tid varit lättbehandlade och ofarliga åter kan bli mycket farliga. (Det enklaste är ju naturligtvis att hålla utskrivning av antibiotika på en rimlig nivå så att bacillerna får mindre chans att lära upp sig och slå tillbaka, men det verkar utopi.)

Med tanke på den usla bostadssituationen i Stockholmsområdet så kanske det är bäst att börja värva medarbetare som redan bor här. Visserligen talas det givetvis om ‘forskning i världsklass’ och Nobelpris, men utan att veta ett skvatt om de här forskningsområdena misstänker jag att en stor del av jobbet ändå är rutintröskande av saker man i stort sett redan vet och där det inte krävs nobelpristagare för att skaka provrören. Det väsentliga är ändå att samhällsviktig forskning kan göras.

Abiskoögat

En häftig bild från Torneträsk, med Lapporten i bakgrunden. Jag hoppas kunna komma med egna bilder därifrån om en vecka eller så

Abiskoögat – med fokus på klimat – det är en nätsida som naturligtvis är intressant för alla som gillar att ströva omkring i närheten av Torneträsk, känna den friska fjällvinden och höra blåhakar sjunga i björktopparna men också få lite handfast naturvetenskaplig information. (Det kändes nästan som kyliga fjällvindar i Stockholm idag förresten, var tog sommaren vägen?)

Som alla abiskofarare vet har det bedrivits naturvetenskaplig forskning länge i den här trakten. Forskarna kom ungefär samtidigt som järnvägen mot Narvik blev klar vid förra sekelskiftet. Att klimatförändringarna har kommit upp på dagordningen de senaste åren har inte gjort Abisko mindre aktuellt, det är forskare från många håll som vill komma dit. Ibland har jag pratat med vetenskapare som knåpat med projekt i närheten av den naturvetenskapliga stationen – många verkar tycka det är kul att tala om vad de håller på med. Och på många platser finns mystiska lådor utställda i terrängen för att mäta ultraviolett strålning, markozon och annat som jag inte är så insatt i. Abiskoögat ger mer information.

Eftersom jag ofta tittar på fåglar är det intressant att notera fågellivets utveckling. Det finns uppgifter för när en del flyttfåglar kommer till Abisko. Jag nämnde blåhaken, och den verkar dyka upp ungefär samma tid varje år enligt detta diagram. Hoppas de inte hunnit sjunga färdigt innan jag kommer dit igen. Det är härligt med blåhakesång, Linné gav fågeln det vetenskapliga namnet Luscinia svecica – den svenska näktergalen. Den låter faktiskt bättre än vanliga näktergalar tycker jag.

Gräsänderna kommer tidigare numera, men det betyder väl helt enkelt att de är mer beroende av öppet vatten än blåhakarna. Stigande temperatur och tidigare islossning gör att änderna kan komma tidigare. Och det leder oss in på klimatet.

Sista diagrammet täcker medeltemperaturens utveckling sedan början av 1900-talet. I allmänhet har den läget under noll, men från slutet av 1990-talet kommer en period där medeltemperaturen ligger över noll hela tiden. Det påverkar områdena med permafrost naturligtvis. Studier av vad som händer med tundran pågår i Abisko. Med tanke på utsläpp av metangas från tinande marker är det viktiga studier.


Här är adressen till Naturum i Abisko också, när jag ändå är i farten.

Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Nazifiaskot, jesper skriver Dom vi inte skickar till bryssel…, Björn Nilsson skriver Det var droppen! – Jag röstar inte!, clausewitz skriver Reaktionens wacky kandidater, Bo Myre skriver Har ni fest, eller?, martin skriver Kan arbetarrörelsen erövra EU?

Jädrans otur – en skitfråga

Jädrans otur! var nog det mildaste som den stackars forskare i England kan tänkas ha sagt när det städades lite väl flitigt på han labb. Det som åkte ut var nämligen ungefär 35 kilo ödleskit som den arme mannen hade ägnat sju år åt att samla på Filippinerna. Ödlespillningen skulle vara underlag för hans doktorsavhandling.

Universitetet har erbjudit 500 pund som plåster på såren (vad är det med nutida kurs? 6000 bagis?) men killen är inte på humör utan vill gå till domstol. Det undrar jag inte på.

Han forskar på den sällsynta butaanödlan som är en släkting till den mer kända komodovaranen. Den senare ser ut så här (butaanödlan har jag inte hittat någon bild på, men det finns säkert någonstans).

Arktisk forskning

Igår startade forskningssatsningen Arktiska Sverige får man veta på Sveriges Radios hemsida. Det är ett inslag i det pågående Internationella polaråret.

Ammarnäs i Västerbotten och Abisko i Norrbotten kommer under juli och augusti månad att utgöra basen för ett stort antal svenska och utländska forskare.

Dessa ska till stor del undersöka klimatförändringar, både naturliga såväl som de som människan orsakat.

Forskarna ska också studera hur förändringarna i klimatet har påverkat människans historiska användning av fjällen, samt hur bland annat växt- och djurliv påverkats.

Här är några bilder som jag själv tog för drygt en månad sedan i Abisko, nedanför STF:s anläggningar nära stranden av Torne träsk. Någon sort forskningsutrustning är det. Kanske har något med ultraviolett strålning att göra? Det finns ett antal provstationer runt Abisko där man har anordningar för att reglera hur ljus och strålning kan nå fram till små ytor av vegetation.

Jag gick förbi den här mystiska lådan och tog en bild …

… och knappt hade jag gjort det förrän locket öppnades på vid gavel!
Jag tror att det kom en signal från den här masten om att ”nu är det tid att lyfta på locket ett tag”.

Knappt hade järnvägen mot Narvik dragits förbi här vid förra sekelskiftet förrän forskare började bli aktiva i området runt Torne träsk, och så har det förblivit, och mer och mer forskning verkar det bli. Ibland har jag mött forskare nere vid stranden och slagit mig i slang med dem. Man får alltid veta nya intressanta saker.

Dela gen med din jäst …?

Hej Kalle kantarell, innerst inne är vi mer lika än vad man kan tro!

Det finns saker som är fascinerande. Läs det här som jag kopierat från Forskarbloggen:

Det finns genetiska komponenter som är gemensamma för både växter, svampar och djur, och nu talar jag inte om de enskilda baserna (ACTG) i den genetiska koden utan hela gener. På DNA-nivå existerar helt enkelt inte artbegreppet som vi är vana att se det. Ett sådant påstående framstår naturligtvis som blasfemiskt om man tror att Gud skapade arterna, men redan idag kan man få humana gener att fungera i jäst (utan att jästen för den skull blivit mer mänsklig) och det omvända skulle naturligtvis även det vara möjligt.

Ärligt talat förstår jag inte hela vidden av vad som står här, men är det ändå inte hisnande på något sätt? Vi ingår i något stort mystiskt sammanhang tillsammans med kantareller, plattmaskar, näbbmöss och styvmorsvioler! Och detta är mycket knepigare än vad de s.k. heliga skrifterna har att förtälja. Inte undra på att Vatikanen oroas!

Bloggaren hänvisar också till en rapport från Gentekniknämnden om forskning i ämnet 2007. Den går att ladda ner som pdf-fil. Har bara kastat en snabb blick, men den verkar läsvärd. Det krångligaste verkar vara rubriken ”Inducerade pluripotenta stamceller och terapeutisk kloning av primat”. Annars är det intressant att veta hur exempelvis medicinsk forskning nu tar hjälp av genteknik.

Samtidigt blir många skrämda av den här utvecklingen. Det är inte konstigt. Dels är det okänt för de flesta, dels finns det alltid tokjävlar som hittar på ofog med ny teknik. Därför är det bra med exempelvis Forskarbloggen som förklarar saker & ting från en förhoppningsvis nykter forskares horisont.

Vi vill ha välfärdssystemen kvar!


När Sverige gick med i EU flyttade en stor del av den politiska makten från Stockholm till Bryssel. Men makten över välfärdssystemen vill de flesta svenskar behålla i Sverige, oavsett om de känner sig som européer eller inte.

Detta, som är taget från en ny avhandling vid Göteborgs universitet, har jag saxat från en sajt med vetenskapsnyheter, http://www.forskning.se . Man kan prenumerera så man får epost från den här sajten när det är nya nyheter på gång! Jag antar att många misstänker att EU-byråkraterna inte är särskilt intresserade att stödja den nordiska modellen för välfärdsstaten och att de (byråkraterna alltså) därför inte bör tillåtas pilla på den.