Lite klipp om epidemin och marknadsliberal inkompetens

Det är mycket med viruseländet nu. Men en del görs i alla fall. Ovanstående visar att Kuba är på gång. Det uppmärksammas till och med i SvD idag:

Kubas läkemedelsmyndighet har godkänt ytterligare ett inhemskt covid-19-vaccin för slutfastester. Önationen, som har lång erfarenhet av att utveckla och exportera vaccin, är ett av få länder i regionen som inte har börjat vaccinera mot covid-19 än, eftersom man räknar med de inhemska vaccinen.

Vad kan följa på detta? – Nya liberala hatutbrott mot Kuba kanske?

I samma dagens SvD hittar man följande förklaring av en forskare till varför England lyckas så bra med vaccinering, medan rubriken säger: ”Därför halkar EU efter i vaccineringen”:

– Storbritannien fick ett försprång, då de var först med att godkänna ett vaccin. Avtalen mellan länder och läkemedelsbolag är ju sekretessbelagda, men det verkar som att de kanske varit lite bättre på att skriva avtal på ett sätt som är bindande, till exempel med Astra Zeneca. Dessutom utvecklades vaccinet i Oxford. De har hela linjen, från forskning till produktion, i Storbritannien, säger Farshid Jalalvand.

Just det, observera det sista: De har hela linjen, från forskning till produktion! Det måste ju vara viktigt att kunna kontrollera hela processen från ax till limpa när det blir kris! Tyskarna börjar bli desperata över EU:s hantering av vaccinanskaffningen:

Om inte EU växlar upp vaccindistributionen är Tyskland öppet för att köpa in det ryska Sputnik V, som ännu inte är godkänt av Europeiska läkemedelsmyndigheten. Det säger landets hälso- och sjukvårdsminister Jens Spahn.

Detta var också SvD idag. Men låt oss gå till gårdagens tidning, där 1½ sida ägnades åt frågan varför Sverige hade, men avvecklade processen ”från ax till limpa” vad det gällde medicin- och vaccinframställning. Redan rubriken pekar ut en skyldig: En dos Carl Bildt räcker inte långt.

Nere i texten kommer en precisering som mindre pekar på individer och mer på bristfälligt tänkande.

Vi har ingen svensk vaccinfabrik.

Fast vi kunde ha haft en.

Hur kunde det komma sig? – Jo, fram till 1990-talet hade Sverige något som hette Statens bakteriologiska laboratorium SBL. Där kunde man köra processen ”från ax till limpa” vad det gällde mediciner och vaccin. En klar nationell tillgång måste man säga. Men inte i dåtidens nyliberala svärmeri. SBL skulle bort! Några SBL-are skrev en bok om det:

Statens bakteriologiska laboratorium var en vaccinfabrik. Absolut. Det var också en kyrka där mikrobiologer, djurskötare, virologer, ingenjörer och epidemiologer dyrkade modernismen.

Åtminstone om man får tro den där boken som de skrev 1993 för att den jävligt inkompetente Carl Bildt – så säger de inte rakt ut, men det är vad de vill framföra – fick för sig att lägga ner alltihop i övertygelsen att marknaden skulle klara saken bättre. Argumentet att det var snudd på korrupt att en och samma statliga institution utvecklade, tillverkade, sålde och kvalitetskontrollerade vacciner klarade laboratoriet inte av att bemöta.

Allting styckades och skingrades. Vaccintillverkningen såldes till privata bolag. Det andra – forskningen och tillsynen – gled i väg i olika riktning.

Verkligen genialt. De fjuniga ungliberalerna (och äldre inte fullt så fjuniga, men av samma skrot och korn) hade ju naturligtvis rätt eftersom marknaden har alltid rätt. Konstigt att det slagordet inte hörs så mycket numera, förresten … Nåja, det finns åtminstone vissa ljusningar, åtminstone enligt SvD idag:

Svenska bolag redo att tillverka Sputnik V

Samarbete, som sagt

I Svenska Dagbladet av 17/2 2021 finns en debattartikel som väl mest syftar till att läkemedelsbranschen vill försvara sig mot kritik för sena leveranser av vaccin mot aktuell influensa. Men det finns några intressanta formuleringar med hänvisning till att branschen arbetat väldigt fort, mycket fortare än normalt (3-5 år för ett nytt vaccin). Varför? – Låt oss se:

Vad är det då som är huvudförklaringen till att vaccinutveckling, kliniska prövningar på tiotusentals människor, godkännandeprocess och produktion kunnat klaras av på ett år? Vi svarar att samarbete är den enskilt viktigaste faktorn. Akademiska forskare, läkemedelsföretag, finansiärer och reglerande myndigheter har jobbat sida vid sida på ett sätt som aldrig skett tidigare.

Jaha, samarbete. Det påminner mig något om en tidigare artikel här på bloggen, den om ”Folkrepubliken Walmart”. Butikskedjan Walmart fungerar som ett kapitalistiskt företag utåt, men internt och i förhållande till underleverantörer är det samordning och samarbete som gäller. Samarbete för att skapa kapitalistiska vinster, javisst, men som i princip skulle kunna omvandlas till socialistisk planekonomi.

Vad det gäller läkemedel, och vacciner i det här speciella fallet, kan det finnas andra mål än ren vinst, även om jag antar att företagen i väst styrs av vinstdrivna kapitalister. Det finns ett tryck på läkemedelsbranschen från politiker och allmänhet att fixa något snabbt. På grund av det akuta läget har skapandet av nya vacciner tagits fram mycket snabbare än normalt – förhoppningsvis utan att det blir några tråkiga biverkningar längre fram – och nyckeln till detta är SAMARBETE. Låter inte det också som lite socialistiskt? Vi har nu ytterligare en kris som visar att det som nyss var omöjligt nu låter sig göras, och ingen är förvånad över det eller ber om ursäkt (jämför med när stater plötsligt har kunnat ta fram enorma penningsummor för att rädda skakiga ekonomier, trots att dessa pengar formellt sett inte finns). Jag skulle inte vilja kalla det för en generell princip som kan tillämpas överallt, men det ser ut som om stenhård konkurrens förstör medan samarbete utvecklar samhället, särskilt om en rejäl kris sätter en blåslampa i häcken på de ansvariga.

Undrar hur det är med rysk, kinesisk och indisk läkemedelsindustri. Ryssar och kineser har ju lyckats få fram bra och hanterbar vaccin som nu sprids över världen. Hur har det organiserats på forsknings- och produktionsstadierna? På tal om samarbete och Ryssland så skrev den gamle ryske anarkisten Kropotkin en bok betitlad Ömsesidig hjälp – en evolutionsfaktor. Den kanske är värd att läsa? Hittade en svensk översättning här.

Tillägg: här är en lång intervju med Rysslands utrikesminister Lavrov, där såväl vaccinfrågan som en massa andra frågor berörs.

Över- och underdödlighet

Jag har undvikit att skriva om pågående epidemi, bland annat för att jag inte är hobbyepidemiolog och nog inte har mycket att komma med. Men här är ett länktips som går till Eurostat. Det går till en artikel där man månad för månad, januari till och november 2020, kan se siffror på över – respektive underdödlighet i västra och centrala Europa. Dödligheten för 2020 mäts mot genomsnittet för 2016-2019. Dör det fler än genomsnittet har vi överdödlighet, är det färre så har vi underdödlighet.

Det är alltså elva månader det gäller, och Sverige har underdödlighet (färre döda än ”normalt”) under sex månader. December 2020 finns inte med, men man kanske kan räkna med överdödlighet då också. Av 26 EU-stater (det är 27, men Irland är inte med i den här statistiken) i november ser Sverige inte ut att ligga så illa till, trots överdödlighet. Fem har lägre överdödlighet, sedan kommer vi, och 20 har högre – ofta kraftigt högre – överdödlighet än Sverige. Det som gör saken känsligare här hemma är väl att Danmark och Finland är med bland de fem bättre än Sverige, och personer som vill angripa den officiella svenska linjen i pandemibekämpning hellre tar upp dem som exempel än det stora gänget som ligger sämre till. Man kan väl säga att ”goda nyheter är dåliga nyheter” för personer med den inställningen.

Även Norge finns med i tabellen, och där är siffrorna så obetydliga både för över- och under- så man undrar vad Solstad-regimen egentligen håller på med. Folk dör väl ungefär i normal takt i Norge.

Minkarnas hämnd?

Så här avslutas en debattartikel i SvD idag 11/11 2020. Professorerna i infektionssjukdomar, Gisslén och Olsen skriver:

Spridning av coronavirus bland minkar utgör ett varnande exempel inte bara för minknäringen, utan för djurhållningen generellt. Industriell djurhållning där ett stort antal individer trängs samman på små ytor kan fungera som reservoarer för andra virus och bli grogrund för nya epidemier eller i värsta fall pandemier. Det finns ett flertal historiska exempel på detta, till exempel där i grunden ofarliga influensavirus från vilda fåglar introducerats till tamdjur varefter de förändrats så mycket att de kunnat smitta vidare till människa.

Det är nu hög tid att dra lärdom och inse att de industriella djurfabriker vi har byggt upp i vårt moderna samhälle inte bara är problematiska ur ett djurskyddsperspektiv utan också innebär ett stort reellt hot mot folkhälsan.

Att djurhållning i stor skala kan medföra att sjukdomar förs mellan människor och djur är väl ingen nyhet, men det förtjänar nog att påpekas igen.

Sedan kan man ju notera, i samband med minkar, det förskönande uttrycket ”avpälsning”. Det låter ju trevligare än att säga att man dödar minkarna och drar av skinnet, men i sak är det samma sak. Vad gör man med den ”avpälsade” minken – eldas den upp, blir hund- och kattmat, eller något annat? Om virus hoppar från människa till mink, och minken därmed bidrar till att skapa ett ännu kraftfullare virus som återgår till människan, skulle man ju kunna kalla det för minkarnas hämnd.

Jag undrar i detta sammanhang: är det så många som går i minkpäls numera?

Jämförelse

Enligt SvD idag så säger chefen för FN:s Världsmatprogram, David Beasly, följande:

Mellan 17 000 och 18 000 människor dog av hunger i går. Samtidigt dog i USA en person av coronaviruset och 22 människor av vanliga influensan. … Hela världen är fixerad vid coronaviruset. Vi behöver mer balans i rapporteringen kring viruset.

Funderingar inför det nya året. Antibiotika

Jag tror att jag någon gång tidigare på bloggen har haft uppe problem med anskaffning av mediciner, och att vi borde ha lokal tillverkning för att inte bli beroende av ett opålitligt utland. Nu är frågan uppe igen, och häromdagen hade Sveriges Radio ett reportage. Det handlar om antibiotika, och en Otto Cars (släkt med gamle Hadar C.?) berättar:

När det gäller tillgången till antibiotika så har en kraftig priskonkurrens lett till att de aktiva substanserna bara tillverkas på några få platser i världen och ett produktionsfel kan då få stor effekt på tillgången i världen.

För några år sedan blev det global brist på en sorts antibiotika som är viktigt på sjukhus för behandling av svåra urinvägsinfektioner, bukinfektioner och lunginflammationer.

Det visade sig bero på att de flesta tillverkare köpte den aktiva substansen från samma fabrik i Kina som börjat brinna i samband med en explosion.

– Det är ju en väldigt bräcklig situation. Vi vet inte säkert var råvaran produceras för det är hemligstämplad information så vi kan inte se riktigt heller från ett politiskt perspektiv hur sårbar situationen är. 

Jaha, det här är ju problem som är kända sedan tidigare, bland annat när just-in-time-tillverkning diskuteras, och naturligtvis när ‘marknaden’ är inblandad i saker som den inte borde tillåtas att peta alltför mycket i.

En fabrik som tillverkar en nyckelkomponent slås ut. Och där står ett antal andra tillverkare och kan inte producera slutprodukten (medicinen) därför att de inte får den där nyckelkomponenten. Just det som varnats för: har du en väldigt snäv tidplan för leveranser till din tillverkning, grejerna måste vara vid din godsmottagning på torsdag 15.00 för att vara ute i produktionen 16.00, men ingen lastbil kommer 15.00 eftersom den kört av vägen och totalkraschat …  ja, då är det bildligt och bokstavligt kört!

”Kraftig priskonkurrens” har gjort att andra producenter har blivit för dyra och slagits ut, så det blir svårt att lägga om beställningarna på nyckelkomponenten till någon fabrik som inte brunnit ner. Det kan väl vara acceptabelt om det gäller tillverkning av plastprylar utan större betydelse, men knappast när vi talar om allvarliga hälsoproblem.

Med andra ord borde det vara ett prio-ärende för ansvariga här i landet att få tillverkningen närmare, och helst inom, landets gränser. Nytt år börjar, sätt det här högt på prio-listan!

GOTT NYTT ÅR!

Lite SD-funderingar

Jag ägnade en stund åt Sverigedemokraterna idag. Partiordförande Åkesson har skrivit en debattartikel i Svenskan om polisens påstådda ineffektivitet. Han tyckte att en del uppgifter som polisen gör idag lika gärna kan överföras på andra.

Jag plågade mig igenom kommentarerna. Det var rätt många, men bara en (1) som insåg att Åkesson egentligen är ute efter att återställa läget i polisen till hur det var i början av 1990-talet. Det som hände då var ju den stora bankkrisen som drog med sig enorma ‘besparingar’, vilket gjorde att mängder av människor som arbetade med administration inom polisen förlorade jobbet. De skulle ersättas av vanliga poliser i stället, vilket naturligtvis gjorde att kontorsarbetande poliser fick mindre tid till att vara ute på fältet och jaga brottslingar. Vill Åkesson vidga perspektivet kan han ju lägga fram liknande förslag angående sjukvården för där hände samma sak: när det skulle sparas var det folk i botten av organisationen som åkte ut (biträden, undersköterskor, städare och liknande) vilket gjorde att andra fick ta över eller att uppgifterna inte gjordes allt. Städning exempelvis lär ha blivit klart sämre, vilket verkligen inte är bra när det gäller sjukhus.

Några kommentatorer verkade inte fatta att en sådan här omfördelning, eller om vi kallar det återställare, är ekonomiskt vettig. På modern svenska heter det väl inte längre att man ‘får valuta för pengarna’, utan det heter ‘more bang for the bucks’. Det är dock samma sak: om poliser gör polisjobb och läkare gör läkarjobb så blir det mera bangar för bucksen än om de också skall göra en massa andra saker som andra kan göra bättre. Det blir effektivare, mer ekonomiskt (förhoppningsvis).

Jag kollade en film med Åkessons tal i Visby. Som jag uppfattade det är det någon sorts nytt samhällskontrakt han är ute efter, fast han tycker att det är svårt att uppnå i dagens splittrade samhälle. Han tycker att det skall vara ett varmt och trevligt och inkluderande folkhem. Det lät ungefär som Per-Albin Hansson 1928. När han yppade sitt motstånd mot att bli ‘integrerad’ så var det i de andra partiernas kalla och otrevliga samhälle. Ett problem därvidlag är de otrevliga pustar som kommer upp ur SD:s bottenregioner till och från. Det känns inte som om alla vill vara varma och inkluderande, det är snarare aggressivt och hatiskt, hånfullt och nedvärderande. Och det har jag svårt med. Det är nog ingen tillfällighet att en del individer med den mentaliteten dras till SD. Men vi får se vart det leder med ny-folkhemmet. Jag tycker tanken är reaktionär och ogenomförbar.


I en del av talet ville Åkesson framhålla konservativa värden, och exemplifierade med att det gått tokigt med ‘den arabiska våren’. Det kanske inte var så bra att bara riva ner de gamla regimerna om resultatet blir att islamister tar över. I ett annat avsnitt talade han om visioner (fast där har jag glömt vad det handlade om). Det kan möjligen finnas en motsättning mellan konservatism och visioner, i alla fall om visionerna förutsätter att man ändrar på fundamentala saker i samhället.


Fast jag undrar hur mycket kapacitet till förändring SD har. Det kan vara så att vi har några årtionden av utomordentligt kraftfulla förändringar framför oss, som bland annat kräver en ekonomisk hantering som går långt utöver vad socialdemokratiska folkhemsbyggare tänkte sig för ett par generationer sedan, men det är ju ungefär på femtiotalet som SD verkar ligga. Och med den inställningen undrar jag hur beredd man är för nya steg i datorrevolutionen samt peak-nästan-allting på global nivå? Ett jobbskatteavdrag till vill man ha, och det begriper jag inte vad det skall vara bra för, även om de fixar till en bättre fördelningsprofil i sitt förslag än vad Alliansen föreslår. 


Hur som helst, även om det finns en del åsikter och individer i SD-fållan som känns väldigt otrevliga så anser jag att utgångsläget bör vara respekt, och att skällsord och hot inte är lämpliga även om sakkritiken kan vara sträng. Och det verkar löjligt att avvisa förslag bara av det skälet att de kommer från SD. Man kan diskutera och värdera fakta, man kan presentera visioner. Med tanke på att just fakta har svårt att slå igenom, SD har nog lättare att tillgripa borgerligt känslopjunkande än hårddata, kanske vänsterns stora uppgift blir att lägga fram visionen som slår allt annat. Jag tycker det är bra att SD lägger fram idéer som kan diskuteras, det skärper det egna tänkandet och man får fundera på vad man själv vill. Det är väl så det som högtidligt kallas ‘det demokratiska samtalet’ skall föras? Men vem skall göra det? Löfven? – hahaha ….

Grekland och bakterierna

Birger Schlaugs blogg är ofta läsvärd. Som idag, när han är inne på Grekland och bland annat hur krisen slår mot sjukvården, och hur bakterier som är motståndskraftiga mot mediciner kan breda ut sig. Att Grekland via krisen och nedskärningarna, som ju slår ännu hårdare mot en redan tveksam sjukvård, kan utvecklas till en sjukdomshärd av värsta klass är inget som de höga herrarna i EU verkar bekymra sig så mycket om. Men det borde man göra. Man behöver ju inte vara super-ekonom för att räkna ut att epidemier kostar. Med sämre sjukvård och slarvig hantering av infektioner och mediciner tar man risker för framtiden. Men det kanske är så att en inkomst idag värderas som viktigare än en utgift i morgon, även om utgiften kan sudda ut inkomsten med råge!

Det slog mig just: vem vill åka som turist till ett land där resistenta bakterier blir allt vanligare? Det finns ju inga garantier för att man inte på något sätt skall komma i kontakt med någon som bär omkring på detta otyg!

Det finns några intressanta saker bland kommentarerna till Schlaugs inlägg också, bland annat en som skriver om Astra Zeneca:

…ett företag med en vinst i storleksordning med Sveriges hela statsbudget för vård o omsorg vågar/kan inte längre låsa upp pengar på forskning pga av det ekonomiska systemets orimliga krav. Utan det ska göras av småföretag som till stor del lever på lån o riskkapital. Och nu ropas det på att staten ska komma till hjälp för denna lukrativa bransch oxå när det börjar blåsa lite.

Både Pharmacia o Astra byggdes upp under ett betydligt mindre liberalt statskick och monteras nu ner när marknadskrafterna tar tag i uppgiften.

Minner lite om vad jag skrivit tidigare, nämligen att staten borde (och i viss mån nu faktiskt gör) hoppa in och se till att de avskedade läkemedelsforskarna i Södertälje borde stoppas in i en ny organisation och göra nytta per omgående!

Friska är inte intressanta

Ett tillägg med viss reservation till tidigare inlägg om den stora satsningen på medicinsk forskning: som smartare personer än jag har påpekat så är läkemedelsindustrins stora intresse inte att folk är friska – för då behöver de ju inte medicin! Däremot är det alldeles utmärkt om man kan hitta krämpor som gör att folk skall ägna sig åt livslång medicinering, för det tjänar man kulor på! Friska personer är alltså inte intressanta för läkemedelsindustrin förrän man på något sätt kan övertala dem att de är sjuka i alla fall. Och problem i livet som botas utan medicin är värdelösa för industrin om den inte kan övertala folk om att naturlig trötthet, depression, tankspriddhet, oro, sorg, eller vad som helst, kan botas med lämpliga piller (helst hela livet ut!). Därmed är det, vid närmre eftertanke, inte helt positivt med det nya stora forskningsinstitutet och de intressen som det företräder.