Sahra W:s första kritik efter valet

Sålunda kommenterade tyska vänsterns, die Linke, främste avvikare från partilinjen, partiets inte så lysande prestation under senaste parlamentsvalet:

Das ist eine bittere Niederlage für DIE LINKE. Wichtig ist jetzt, über die Ursachen zu reden. Wir haben jetzt seit mehreren Jahren mit wenigen Ausnahmen eher maue Wahlergebnisse gehabt. Und ich denke, das hat damit zu tun, dass DIE LINKE sich in den letzten Jahren immer weiter von dem entfernt hat, wofür sie eigentlichgegründet wurde: als Interessenvertretung für normale Arbeitnehmerinnen und Arbeitnehmer, für Rentnerinnen und Rentner.

Sahra Wagenknecht allstå. På svenska ungefär:

Detta är ett bittert nederlag för die Linke. Det är nu viktigt att reda ut orsakerna. Vi har nu sedan flera år, med få undantag, haft flera dåliga val. Och jag anser att detta har att göra med att die Linke under de senaste åren har avlägsnat sig från dem som partiet egentligen grundades för: som intresseföreträdare för normala arbetare och pensionärer.

Eftersom delar av partiet snarare vill bli av med Sahra W, än att kämpa stenhårt för arbetare och pensionärer, tvivlar jag på att att det blir så mycket utredande.

Väldigt kort om Tyskland

Jag behöver inte skriva så mycket om tyska riksdagsvalet, andra gör det bättre. Som Moon of Alabama, som summerar partiernas insatser och beskriver en del långsiktiga intressanta tendenser i tysk historia. Detta säger han om tyska vänstern, die Linke, som gick på en rejäl smäll.

The Left (Linke) is nominally socialist. Over the last two years their leadership has emphasized ‘wokeness’ instead of socialism which led to a loss of their long term supporters.

Undrar om detta kommer att medföra en uppryckning, eller om man fortsätter vara ‘vakna’ (för en massa saker, men inte för vad majoriteten av deras potentiella väljarbas tycker).

När man har ungefär rätt …

… infinner sig en känsla av personlig trivsel. För det är ju (som någon, eventuellt gamle Keynes) påpekade bättre att ha ungefär rätt än exakt fel. Det kan ju, för min del, gälla vad jag skrivit här på bloggen de senaste dagarna om:

  1. Kyrkovalet. Den 18 september tyckte jag det var tveksamt med partival här, och att sverigedemokraternas närvaro utnyttjats för att skrämma fram tveksamma väljare som inte gillar sd. Men nu blev ju det lustiga resultatet att alla rena partilistor, inklusive sd:s, backade vad det gällde röster. Och vad vi kunde notera är att sd för första gången tappat röster i något val. Kan det vara ett förebud hur det kan gå i nästa års val? Åkesson & Co bör vara bekymrade.
  2. Ryska valet. I ett par inlägg (här och här) hävdar jag att om det förekommit fusk i det ryska valet så är det inte de av ”väst” så omhuldade politikerna på marginalen som drabbats i första hand. De är inte den starka kraften som kan gå emot Putin och Enade Ryssland. Det är Ryska Federationens Kommunistiska Parti det handlar om. Och minsann: idag kommer SvD med en kommentar rubricerad Kommunismen ett hot mot Putin. Några citat:

När ryssarna gett upp hoppet om marknadsekonomi och är trötta på den ökade korruptionen under Putin vänds tankarna tillbaka till sovjettiden. Därför ökade kommunistpartiet mest i parlamentsvalet. Partiet fick närmare 20 procent, drygt 6 procent mer än i senaste valet 2016. Hur stor ökningen var i verkligheten vet bara ett fåtal, att Putins parti Enade Ryssland har manipulerat siffrorna är uppenbart och som främste konkurrent var det kommunisterna som förlorade mest. … För Putin är kommunisternas uppgång betydligt farligare än den västinspirerade opposition, som varit hans enda politiske motståndare under hela 2000-talet

Ja, det verkar logiskt. Sedan fortsätter artikelförfattaren Jan Blomgren att förklara hur Putin under en del år kunde notera ekonomiska framgångar som säkrade stöd för hans politik (och jag antar att man får lägga till att hans politik gentemot Krim och Ukraina har gett en hel del poäng hos menigheten). Men:

I dag är tiderna hårdare, levnadsstandarden har sjunkit sex år i rad. Nu accepterar inte längre ryssarna Putins kapitalism och den fortsatt ökande korruptionen. Med en ökad resignation och med hjälp av många proteströster framstår kommunistpartiet som enda alternativ. Enligt ansedda opinionsinstitutet Levada, som sedan 1996 ställt frågan ”vilket politiskt system tycker ni är bäst?” har det i år skett ett trendbrott. Rekordhöga 49 procent sade sig föredra det sovjetiska systemet, 18 procent var nöjda med Putinregimens parti med-an 16 procent svarade ”demokratiskt västerländskt”.

Det finns en del personer i kommunistpartiet som sympatiserar med Navalny, och Navalnys grupp har uppmanat till taktiskt röstande på kommunisterna. Det vore intressant om någon kunde utröna om detta i någon utsträckning påverkat valresultatet. Kommunisterna har som det verkar närmat sig huvudströmningar i det ryska samhället, som den ortodoxa kyrkan. (Men den har ju både fördömts och enrollerats tidigare. Under kriget såg Stalin till att den fick lättnader. Samtidigt har väl den ortodoxa kyrkan i Ryssland alltid gått hand i hand med sittande regering, och den antikyrkliga kampen under den ryska revolutionen ser ut som ett historiskt undantag.) Detta och andra inslag i politiken gör att dagens kommunistparti delar en del av politiken med Enade Ryssland. Och det i sig blir till ett hot mot Putins regering:

Det är uppenbart att Kreml ser kommunisterna som ett ökat hot. Problemet för makthavarna är att det är mycket svårare att angripa kommunisterna än fängslade oppositionsledaren Navalnyj eftersom partiet har samma värderingar som Enade Ryssland och att det är betydligt svårare att påstå att kommunisterna styrs från väst.

Jojo, Sveriges utrikesminister kommer nog inte att skicka några pengar till den kommunistiska oppositionen i Ryssland.

Enligt någon hemlig källa?

Enligt Wolfgang Hansson i Aftonlövet:

President Vladimir Putins låtsasval gick som det var tänkt. Kreml hade beställt 45 procent för Putins parti Förenade Ryssland och det är ungefär där de verkar landa.

Och hur vet Wolfgang det? Har han en hemlig källa någonstans som avläser VVP:s mest hemliga tankar? Eller skriver han bara i ett blad som ägs av NATO-norska intressen?

Nu kan det ju ha förekommit oegentligheter, vilka rimligen borde slå mest mot något stort oppositionsparti och inte grupper i marginalen som knappast kan förväntas ta sig över femprocentspärren till Duman. Moscow Times, som inte är pro-Kreml, skriver att en del kommunistiska kandidater i Moskva hävdar att de tappat säkra vinster genom fiffel med e-röstning. – Det kan vara fler skumma episoder som bör utredas.

Om Ryssland åter fick en regim à la Jeltsin skulle frågan om valfusk vara fullständigt ointressant i våra västliga media. Tro inget annat.

Nu ser jag att Putins parti får närmare 50 procent av rösterna. Undrar om han blir upprörd och ringer sin val-general och skäller: ”Men för h-e, det skulle ju vara 45, inte 50 procent! Hur sköter ni ert jobb egentligen!!!”

Mystiskt fusk i ryska valet

Så här skriver nyhetsbyrån med det klassiska namnet Tass om de preliminära resultaten av det ryska parlamentsvalet:

MOSCOW, September 20. /TASS/. The United Russia party secures 49.42% of the ballots in the State Duma (lower house of parliament) party lists after 80.1% of the results were processed, the Central Election Commission (CEC) data shows.

According to the voting results, the Communist Party comes second with 19.28% followed by the Liberal Democratic Party of Russia (7.55%), A Just Russia – Patriots – For Truth (7.37%) and New People (5.37%). Therefore, these five parties are so far projected to win seats in the new convocation of the parliament by clearing the 5% cut-off bar.

At the same time, Party of Growth gets 2.53%, Civic Platform receives 1.33% and Yabloko wins 1.1%. The remaining parties secure less than 1% of the votes.

En intressant uppgift saknas: valdeltagande. Men i övrigt verkar förhandslarmandet om ‘fusk’ förvandlat från utrops- till frågetecken. Om nu inte Putin är så djävulskt listig så att han beordrat minskat röstande på hans eget parti, och mer röster på största oppositionspartiet, för att dölja att han fuskar! Jojo, han är listig, VVP! – Annars skulle ju ökade redovisade röstetal för kommunistpartiet (Ryska federationens kommunistiska parti) kunna tyda på minskat fuskande. Som största opposition/hot bör det ha varit det som ‘regimen’känt sig mest besvärad av, alltså inte liberala småhandlare som stöds av utlandet utan ett parti med rejäla rötter i den ryska svartjorden. Undrar vilka listiga uppslag fusk-teoretikerna kommer med nu.

Här en kavalkad av klipp från Sveriges Radios hemsida, där man så att säga håller fusket högt:

Stalin vann valet!

Lite lik är han väl sin gamle namne från Georgien?

För den som tror att namnet Stalin bara tillhör historien kommer det kanske som en överraskning att M. K. Stalin (M.K. står för Muthuvel Karunanidhi, i södra Indien kan folk ha väldigt långa namn men parerar det genom att använda initialerna) just vunnit valet. Delstatsvalet i Tamil Nadu i södra Indien alltså, som vanns av någon sorts vänsterallians som han leder. M.K. föddes ungefär när Stalin (han i Sovjet alltså) dog, och M.K.:s far tyckte att det var lämpligt att ge sin son namnet efter Josef S.

Man får hoppas att Tamil Nadu-Stalin sköter sig bättre än Lenin Moreno i Ecuador.

Nu var det delstatsval i Tyskland igen

Ungefär en timme efter att vallokalerna stängt i tyska delstaterna Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz såg resultatet ut som ovan. Jag är inte så insatt i tysk politik, men tror att det knappast blev några överraskningar. CDU backar bland annat efter att några av dess politiker burit sig illa åt (pandemi-parasitering). Partier med populära ledare hemma i delstaten klarade sig bra. Det var väl vad som troddes skulle ske också.

Vänstern die Linke lyckades inte bryta igenom femprocentsspärren för representation i delstatsparlamenten och Afd backade i båda men håller sig kvar i alla fall. Möjligen är ca 10% av rösterna vad det här partiet kan räkna med i västra Tyskland.

Är det mening att det här skall visa hur nästa val till förbundsdagen går så är det lite dystert för de flesta av partierna. Möjligen med undantag för de gröna (hur gröna de nu verkligen är) och liberalerna i FDP.

Först: vägra kolla. Sedan: underkänn!

Ett citat från Moon of Alabama:

International election observer missions are supposed to watch that the individual legal voting rules of a country are followed. They are expected to report any irregularities they detect. Unfortunately there are now attempts to pervert their purpose. The active withholding of observer missions is now used to delegitimize elections even when those are fair and follow all the relevant rules. Recent examples are the presidential election in Belarus and the upcoming congressional election in Venezuela.

Det här är alltså inte några teoretiska funderingar. För närmare detaljer, följ länken i början av det här inlägget. Regeringarna i Vitryssland och Venezuela har inbjudit valobservatörer. Observatörerna vägrar komma (på vems order?). Sedan larmar man om att det är fel i valprocesserna – utan att ha varit där. Fult knep, hur som helst. Undrar vad syltryggarna i svenska regeringen säger om det?

Lantdagsval i Thüringen

Nu har det varit lantdagsval i Thüringen i Tyskland. Utfallet ser ganska intressant ut. För en gångs skull har vänstern, die Linke, inte bara hållit ställningarna utan även gått fram lite grann. Å andra sidan har det högerorienterade AfD, Alternativ för Tyskland, mer än fördubblat siffrorna sedan förra valet. Men då var ju partiet rätt nytt och oprövat och hade väl inte funnit sin inriktning ännu. Nu är man igång ordentligt.

AfD:s framgång var väntad. Väntad var också att de gamla ‘maktpartierna’ Socialdemokraterna, SPD, och Kristdemokraterna, CDU, skulle gå tillbaka. Frågan var väl närmast ‘hur mycket?’. – Nu ser det ut som om båda tappat ungefär en tredjedel av sina väljare, och särskilt för socialdemokraterna ser det illa ut. I Thüringen har man sjunkit ihop till en obetydlighet, men kan väl hänga med som underordnade i en koalitionsregering med vänstern och de gröna. Resultatet borde få återverkningar även på riksplanet, bland annat när SPD funderar på sin framtid (om man har någon), samt om Merkel tycker det är dags att kasta in handduken snart.

Siffrorna nedan hittade jag hos Frankfurter Allgemeine Zeitung för några minuter sedan:

Fusk?

Nedan är ett inlägg från ”hatsajten” Flashback som jag kopierat rätt av. På tal om ”flash” så tittade jag nyss på Valmyndighetens sida, och där ligger Miljöpartiet tre hundradelar under fyra procent! (Men kom ihåg att även om partier åker ut eller in ur Riksdagen så ligger den verkliga makten på annat håll.)

Nu över till en anonym flashbackare:

Snacket om att årets valresultat skulle vara resultatet av valfusk är rent trams.

SD:s överraskande låga resultat kan förklaras av följande faktorer:

1) Opinionsinstituten ”viktade upp” SD:s resultat för mycket, efter att de hade underskattat dem alldeles för mycket inför valet 2014. ”Glädjesiffrorna” för SD, i kombination med anhängarnas önsketänkande om att SD fortfarande var underskattade, ledde många till att tro att SD skulle få minst 25% i valet, och många hoppades på ännu mer. Chocken över valresultatet ledde därför till konspirationsteorier om valfusk.

2) Nästan alla opinionsinstitut visade faktiskt sjunkande siffror för SD inför valet. Många anhängare viftade bort den trenden.

3) MSM:s två månader långa kulspruteeld av attacker mot SD hade enligt min mening en mycket stor påverkan på opinionen. Väldigt många svenskar skämdes helt enkelt för att rösta på ett parti som ”samhällsbärarna” i MSM hatade och föraktade så mycket.

4) Varken Sverigedemokraternas ledare eller Sverigedemokraternas anhängare tog MSM:s makt på tillräckligt stort allvar. Det är troligt att många anhängare till Sverigedemokraterna inte själva konsumerar MSM i någon större utsträckning, och därför förstår de inte vad MSM betyder för många svenskar utanför den Sverigedemokratiska bubblan.

5) Många Sverigedemokratiska väljare umgås förmodligen mest med andra Sverigedemokratiska väljare. Deras erfarenhet är därför att ”alla” röstar på SD. För dessa väljare framstår valresultatet förmodligen som helt orimligt.

5) Jimmie Åkesson och SD:s strateger misslyckades med att skapa en valkampanj med fokus på det som faktiskt är grundorsaken till att människor röstar på SD, nämligen det hot mot nationen som den extrema invandringen till Sverige utgör.

5) Jimmie Åkesson och SD:s strateger fick inte ut budskapet att invandringen till Sverige fortfarande är katastrofalt hög. Många av dem som avstod från att rösta på SD tror förmodligen att ”krisen är över”, och att invandringen till Sverige inte kommer att bli särskilt hög framöver.

Jag måste erkänna att jag själv också blev en smula chockad över valresultatet. Jag hade trott på 19% för SD, inte 17,5%. Jag tror att opinionsinstituten helt enkelt viktade upp opinionssiffrorna för SD för mycket, så att även den som försökte göra en ärlig bedömning av SD:s styrka missbedömde sig

Jag skulle vilja lägga till något ytterligare. Enligt valmyndighetens sida så har 4 546 473 giltiga röster avgivits. Av dessa fick sd 850 114, motsvarande 18,7 procent. Somliga hade tänkt att sd skulle få mycket mer. Säg 25 procent. Om totala antalet avgivna röster är oförändrat betyder det 1 136 620 för sd med 25 procent. Mellanskillnaden mellan verkligt och tänkt utfall är 286 504 röster. Låt oss förenkla och säga att 200 000 röster på något sätt knyckts från sd. Bara mängden måste göra att frågan ställs: hur ordnades detta? Fifflande med valsedlar i liten skala, i enstaka vallokaler eller valkretsar är en sak – men massfuskande som rimligen bör täcka hela landet?! Jag såg någon som hävdade att folk satt med lampor och lyste genom röstkuverten, och slängde de som var för sd, men låter det trovärdigt? För mindre mängder av röstkuvert kanske, men för flera hundra tusen?

Med tanke på att sd i absoluta tal gjorde den största framryckningen av alla partier borde man väl vara ganska nöjda? Allrahelst som det finns brister i partiet som även anhängarna borde inse, och som gör att det inte kan slå riktigt så starkt som entusiasterna önskar.

PS. sd:s procent ligger kvar på 18,70 procent (samma som för m). men antalet röster har ökat till 851 002. Och mp ännu under spärren.