Det är lättare att tala om i efterhand vad som har hänt, än att göra en prognos i förväg. ”Det är lättare att sia om det förflutna …” etc. etc. Och inte är det så lätt att, i ögonblicket när det verkligen händer, tala om att ”just nu händer detta”.
Folkrepubliken Kinas gamle minister Zhou Enlai lär ha fått frågan om verkningarna av franska revolutionen (detta måste ha skett minst 150-160 år efter det ödesdigra året 1789), och svarade ungefär att ”det är för tidigt att säga”. – Ja, dammet måste få lägga sig innan sikten kan bli klar. Sedan kanske det går att fastställa dels vad som hände, och vad som orsakade det skedda – och möjligen kan man gissa vad detta moment i serien orsak-verkan får för följdverkningar. Men det krävs alltså tid att tänka efter vad som egentligen skedde. Och det är extra svårt i en värld där propagandan vrålar ut vad någon anser att du skall tycka, vare sig det är rätt eller fel, innan du ens har hunnit börja fundera på en ståndpunkt själv.
Och saken blir ju inte lättare av att nya bitar av information kommer till eller avvisas i en ständig ström. Ta som exempel reträtterna som ryska trupper har gjort på några ställen i Ukraina – det tog ett tag innan bilden blev något klarare och man med någorlunda rimlighet kunde avgöra vem som eventuellt vunnit eller förlorat något (och i så fall vad). Men många har inte hängt med, och den första versionen om kriget ”som går dåligt för Ryssland” hänger med.
I ett par nyligen publicerade bloggartiklar skriver två kända analytiker (Andrej Martyanov och Moon of Alabama) bland annat om Rysslands militära planering – mer eller mindre underförstått när ukrainaoperationen är avslutad och det är tid att ta itu med de större säkerhetskraven. Och det berör också Sverige och Finland. Vi ligger ju ungefär nordväst om Ryssland. Försvarsminister Sjojgu talade om det igår:
During a Russian Defense Ministry meeting on Wednesday, Shoigu proposed a number of measures to strengthen the security of the Russian Federation, including creating a special grouping of troops on the country’s northwestern border and expanding Russia’s armed forces to amount to 1.5 million servicemen in total, with some 695,000 of them being contract soldiers. … Shoigu went on to suggest creating a number of new military groupings, including five new artillery divisions, eight bomber aviation regiments, and one fighter regiment, as well as six army aviation brigades.
Budetspärrarna för upprustning har släppts. Den ryska militären skall bli större, det kostar, och det får kosta:
I would like to draw the attention of the Defence Minister, the Chief of the General Staff and all the commanders here: we have no funding restrictions. The country, the Government will provide whatever the Army asks for, anything.
Detta sade Putin vid ett stort militärt möte den 21 december. Det räknar han med att Ryssland har råd med. Man kan anta att de säkerhetskrav som Ryssland framförde för ett år sedan ligger fast. Bort med NATO från våra gränser! Vad säger svenska och finska politiker om det? Är det fortfarande rimligt att betrakta Ryssland som ett lämpligt objekt för ihållande mobbning? Eller kan det faktiskt bli farligt? Har det skett ett strategiskt feltänkande angående Ryssland, och bör det möjligen rättas till?
En sista fråga som man kan hänga på lite löst här rör snarare sociologi än militärvetenskap tror jag. Den kan formuleras som: vad händer i ett samhälle där militären får allt större inflytande och respekt? Gilbert Doctorow, en gammal rysslandsanalytiker, skriver om detta.
Den nuvarande ledningen i Ryssland gynnar militären, men kan det uppstå tendenser som inte är så bra? Stalin på sin tid kunde ta hand om ‘bonapartistiska’ tendenser hos de högsta militärerna så att det civila ledarskapet inte hotades. Kan vår tids ledande politiker i Ryssland parera alltför påstridiga generaler?
Lägg ihop ökad intern militär prestige, ökad krigsmakt, stark ekonomisk bas, ökad nationalism, starka internationella diplomatiska och kommersiella förbindelser … vad får man ut av det? Kommer Ryssland att nöja sig med att vara en av polerna i en multipolär värld, eller ökar ambitionerna? Fundera på det under helgerna och kom gärna tillbaka med ett fullödigt svar! Själv har jag inte ens en gissning!
God jul och Gott nytt år!
Björnbrum 