Kinesiska säkerhetsföretag i Afrika

Jag visste inte att sådana finns. Men tydligen finns de, en hel del dessutom. Och de har aktivitet i många länder i Afrika. Vet inte om jag har fel, men de är inte så mycket förekommande i stater där de mer kända Wagnergrabbarna finns. Arbets- eller marknadsuppdelning? Jag kan i min okunnighet dock slänga ut ytterligare en gissning, nämligen att kinesiska säkerhetsföretag är hårt kontrollerade och inte kan ta ut svängarna politiskt på samma sätt som Wagner.

Kinesiska oljearbetare har utsatts för angrepp (i Etiopien har jag för mig), och tvingades utrymma Libyen när Qadaffi störtades. Det finns alltså behov av skydd. Kanske behovet av skydd även gäller mot USA:s specialförband som lär finnas på många håll i Afrika. För Kinas del gäller kanske att dold militär närvaro kan kombineras med goda förbindelser med många stater i Afrika. USA har väl inte så mycket good will att komma med numera, vilket definitivt är ett problem om man vill slåss med kineserna om Afrikas naturrikedomar.

Lite funderingar, och några bilder

Nu ojas det för att en kille med mystisk hårfärg (fuskblondis?) är ledare för största partiet i Nederländerna efter senaste valet. Populist, anti-islam, anti-invandring, anti-EU och vad mer som kan vara fel. Samt dessutom ”Putinvänlig”. Hemskt! (Putin ger ofta ett artigt, ibland stillsamt och lite humoristiskt intryck, så honom måste man bara ösa skällsord över! Den som inte gör det är väl en ‘putinist’!)

Jag minns inte när första varningarna kom, men det kanske var någon gång på 1990-talet. De gamla arbetarpartierna i Europa (såväl socialdemokrater som kommunister) började få problem. Delvis berodde det på att arbetarklassen fick ett delvis ändrat utseende i och med att varv, gruvor och tillverkningsindustrier krympte eller till och med försvann. Andra grupper växte i stället, så det där borde ha varit möjligt att parera. Men det verkligt allvarliga var ju att partierna vände sina gamla kärntrupper ryggen, och där fanns ju ännu en väldig mängd av människor. Vidare att man inte rekryterade något vidare bland nya grupper, exempelvis sådana med tillfällighetsjobb. Uppmärksamheten vändes i stället mot mindre skikt av bättre betalda arbetande, eller till och med finansskojare (”yuppies”) – svenska SAP hade till och med en sådan figur på en valaffisch. Och, ännu lite i skymundan men snart helt öppet, gled ledande socialdemokrater över från arbetarrörelsen till kapitaliströrelsen. SAP-ministrar kunde bli högt avlönade konsulter, personer längre ner i SAP-leden kunde tjäna grova pengar på privatiseringar av offentlig egendom.

Slutet av föregående stycke är väl mer specifikt svenskt – eller kanske nordiskt – men att vända ‘sitt’ folk ryggen är generellt och europeiskt. Varför tjäna folket om man kan fixa en högbetald plats i Europaparlamentet, bli bank-sosse, bli vad som helst som gör att man slipper de trista knegarna och deras gnäll om bostad, mat, skola, kriminalitet etc. etc.

Så svaret på frågan ”varför röstar dom inte på oss” är ganska klar. Varför rösta på folk som struntar i mig? Där uppkom ett politiskt tomrum som andra kunde invadera. Såväl gamla borgerliga partier, men ofta nya ‘högerpopulister’.

Jag har under årtionden ställt en annan fråga, nämligen ”varför vaknar de inte upp och vidtar kraftfulla räddningsåtgärder?” Nu rapporteras att killen med lite mystisk hårfärg och frisyr i Nederländerna säger sig vilja ta itu med inrikes problem som ligger rätt nära mångas vardag. Måste det till ”Putinvänner” för att ta hand om alla möjliga vardagsproblem för det arbetande folket? – Tja, tydligen är det så. De gamla arbetarpartierna är borta, de har inget att bjuda. De kommer aldrig att rycka upp sig och bli ens något av vad de var en gång. Framtiden ser tveksam ut.

Här lägger jag till några bilder, upplockade från nätet de senaste dagarna.

Kolla, när man pratar om Putin så … ja, han står väl inte direkt i farstun, men han kan glatt leka Joakim von Anka och ta sig ett bad i miljarderna som strömmar in i Ryssland ‘tack vare’ (haha) västs sanslösa sanktionspolitik. Den är misslyckad, ryska ekonomin tuffar på bra, men genierna i EU och NATO kan inte hitta på något annat. (Och här är en annan fråga: varför låter EU-ledarna sina hemländers ekonomier bli allvarligt skadade av sanktioner som skulle ha skadat någon annan, och denne annan bara skrattar åt dem?)

Här möter NATO-skeppet en rysk båt som vad jag ser heter Kaliber. Undrar om det syftar på ryska kaliberrobotar? Hur som helst, blir det en krock så kan det gå illa för den som färdas på havet i en glasburk!

Om vi pratar om ‘degenererad’ arbetarrörelse så är väl den engelska en av de första man tänker på. Deras nuvarande ledare heter Keith Starmer (inte Stürmer, utan just Starmer) och är en otäck figur. Här får han heta Kid Starver, en glad gutt och folkmordsartist som svälter barn såväl i Palestina som De Förenade Kungarikena.

Någon månne gissar att det här är en kinesisk produkt, och det stämmer. Ser ut som en katt. Antalet döda i Gaza är väl nu cirka 20.000, och israeliska krigsmakten står väl och stampar för att snart kunna öka den siffran ännu mer. Rent statistiskt bör väl ungefär hälften av offren vara barn. Kul. Israeliska företrädare har meddelat att alla i Gaza är Hamas, det bör väl då gälla dryga miljonen barn, så då får väl bomberna falla igen. USA levererar fler om så behövs.

Beräkning av ukrainska förluster

Det här är intressant på flera sätt. Dels att vi får siffror som förmodligen är närmre verkligheten på slagfälten än de fantasier som annars reklameras för. Ukraina har större förluster än Ryssland, och det innebär att det är fel när somliga säger att ”Ukraina har stora förluster, men Rysslands är ännu större”. Med tanke på att Kiev så att säga skrapar botten i tunnan och nu verkar försöka inkalla vem som helst, kan man räkna med att kriget är förlorat och förlusterna kan öka ännu mer. Det verkar påminna om Tyskland våren 1945, när ynglingar, åldringar, invalider och kvinnor skickades ut för att rädda en strid som redan var förlorad. Slakten blir ännu värre.

Dels så används samma sätt att räkna som tidigare, när ryska förluster beräknats (skrev om det i februari). Det kan finnas olikheter mellan Ryssland och Kievockuperade Ukraina, men siffrorna som kommit fram bör åtminstone ungefärligt kunna peka på vilka antal människor som drabbats på båda sidor.

När man inte skäms

Minns jag rätt var det den indiska författarinnan Arundhati Roy som gjorde den här observationen angående fredligt motstånd mot en våldsam angripare: fredligt motstånd fungerar bara om det syns för omvärlden vad angriparen gör, och att angriparen kan tänkas skämmas för det.

Roys praktiska exempel var när delstatsregeringar i Indien skickade in halvmilitära förband i djunglerna för att slå ner uppror bland stamfolk. Det var ju lätt att dölja för omvärlden vad som skedde i isolerade skogar med media och andra iakttagare långt borta.

I fallet Palestina är det ju i stort sett klart för omvärlden vad som händer. Det dagliga våldet mot lokalbefolkningen är mycket väl dokumenterat. Men skammen hos utförarna? – Kan man anta att många som tjänstgör i de israeliska styrkorna, eller än mer de som är med i ‘bosättarnas’ stormtrupper, inte har särskilt mycket ruelse för allt de ställer till med? Att de faktiskt uppmuntras till den attityden, lägger eventuella tvivel åt sidan, konstaterar att det inte händer något när de bär sig illa åt.

Slutsatsen av detta kan bli att passivt, fredligt motstånd, mot angriparen är meningslöst i detta fall. En angripare som skamlöst använder våld hur fredlig du än är måste hanteras på annat sätt om du inte själv vill gå under.

***

Tillägg, fundera på om några av punkterna nedan är aktuella i fallet Israel.

UN Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide säger bland annat:

The Contracting Parties confirm that genocide, whether committed in time of peace or in time of war, is a crime under international law which they undertake to prevent and to punish.

Article II
In the present Convention, genocide means any of the following acts committed with intent to destroy, in whole or in part, a national, ethnical, racial or religious group, as such:
(a) Killing members of the group;
(b) Causing serious bodily or mental harm to members of the group;
(c) Deliberately inflicting on the group conditions of life calculated to bring about its physical destruction in whole or in part;
(d) Imposing measures intended to prevent births within the group;
(e) Forcibly transferring children of the group to another group.
Article III
The following acts shall be punishable:
(a) Genocide;
(b) Conspiracy to commit genocide;
(c) Direct and public incitement to commit genocide;
(d) Attempt to commit genocide;
(e) Complicity in genocide.

Blir det ökad säkerhet nu då?

Jaha, ”säkerhetsskäl”. Passerade den här skylten utanför den lokala församlingskyrkan i lördags. Förutom skylten såg det ut som det stod några gubbs och spanade i folks väskor när de gick in genom porten. Känns det inte något överdrivet?

Är det inte en paradox, att ju mer ”säkerhet” som påförs oss, desto osäkrare och ofriare känns livet?

Blev det många?

Det ser ut att vara några stycken. Och det var inte på det enda stället i världen. Kolla på Pål Steigans blogg där fler filmer finns. Du kan ju trycka på startknappen och försöka räkna människorna medan de i lugn takt traskar förbi. Jag tror att nedanstående bild kommer från samma tillfälle, men med en annan vinkel, och det är innan demonstrationen börjar gå.

Hyckleri – skillnad på folk&folk

Den här bilden åkte förbi på nätet häromdagen. Behöver den förklaras ytterligare?

På senaste tiden har det hållits demonstrationer för Palestina på olika håll i världen – en del riktigt stora, som i London. En ny är på gång i Washington, D.C. idag. Sveriges Radios Ginna Lindberg har tagit en bild från något som verkar vara samlingen:

Trots att nyhetsflödet i ”väst” varit så styrt är det tydligen svårt att lägga på locket för den propalestinska opinionen. Övergreppen, brutaliteten, är svår att tysta ner. Och politikerna i ”väst” får räkna med att Palestina och Ukraina och en del andra saker, inhemska och internationella, kan utvecklas till folkliga stormar som sopar bort dem. Då får de väl fundera på om det är diktatur som skall införas, eller att byta fot fort som tusan och förklara att ”jamen jag har ju alltid stött det palestinska folket rättfärdiga kamp …”

En kristen röst från Palestina. Lyssnar någon?

I föregående bloggpost nämnde jag kristna i Palestina, en grupp som ofta(st) glöms bort i rapporteringen.

De kristna grupperna i västra Asien har levt i muslimska stater i ungefär 1600 år men överlevt (Libanon är ett speciellt undantag). Nu börjar det se illa ut. Kristna av alla trosriktningar lämnar området. Tidigare majoritetskristna städer i Palestina får muslimsk befolkning.

Men har det fungerat tidigare måste antingen samlevnad ha accepterats, eller muslimer varit fullständigt ineffektiva i att utplåna människor av annan tro. Vad händer? Kan det möjligen vara ”västs” (i första hand UK och USA) tilltag att ofta stödja och beväpna de mest extrema och våldsamma muslimska grupperna, och de mest värdelösa och korrupta regimerna, som ligger bakom det här? Tror någon att befolkningen i västra Asien inte känner till hur USA:s politik gentemot Israel styrs av konstiga idéer hos så kallade evangelikala grupper i USA? Därmed blir det en koppling mellan negativa krafter som kan bli förödande för kristna i regionen om omgivningen får för sig att de lokala kristna samarbetar med imperialisterna i USA. Men kanske ses detta som en bra sak av strategerna i USA, och kanske ännu mer av de i UK – engelsmännen är ju vana vid att hålla igång kriser genom att jaga folk mot varandra.